Alla delar av det offentliga Sverige behöver öka sin digitala mognad. Det konstaterade civilminister Ardalan Shekarabi (S) i vintras när regeringen presenterade målsättningen om att göra Sverige till världsledande inom digitalisering.
Efter IT-skandalen på Transportstyrelsen är det få som tvivlar på att mognadsbehovet är stort. Dessvärre kan samma skandal även ställa digitalisering av offentlig sektor i dålig dager. Arbetet med säkerhet får inte leda till att innovationsförmågan försvinner. Det gäller inte minst möjligheterna som finns i öppna data.
Öppna data har ingenting med läckor och röjda hemligheter att göra. Det handlar om sådan information som våra myndigheter samlar på sig som vem som helst kan använda fritt och förädla till användbara tjänster. Data kan finnas i rapporter, register eller i annan digital form och handla om allt från väderserier till budgetposter. Enligt en EU-rapport skulle fritt flöde av öppna data i unionen kunna få stora samhällsekonomiska vinster i form av färre dödsolyckor i trafiken, mindre bilköer och effektivare användning av skattepengar – samt nya jobb så klart.
Det finns även en demokratisk aspekt av öppna data. I Sverige har vi offentliga handlingar. Men i flera länder är det informationen som är offentlig och öppen för medborgarna att analysera och granska. Det är något annat än att som kommuninvånare vara hänvisad till en tryckt årsberättelse eller liknande handlingar.
Digitaliseringen kan effektivisera all offentlig verksamhet genom att göra myndighetskontakter, ansökningsförfaranden och handläggning smidigare, men minst lika viktigt är att den leder till ökad transparens. Genom öppna data blir det möjligt för var och en att hålla ett vakande öga på den offentliga sektorn så att våra gemensamma resurser används på bästa sätt. Det om något kanske kan få myndighetschefer och andra i ledande befattningar att hålla sig i skinnet – och till lagarna.
Magnus Krantz