Det känns ibland som ofattbart länge sedan. Ungerns nuvarande premiärminister, Viktor Orbán, var på den tiden en ung miljö- och demokratiaktivist, ett framtidshopp i ett land som lidit svårt under både fascism och kommunism.
I dag spelar Orbán på arvet från samma regimer. De senaste veckorna har vi sett hur Ungern rest murar mot omvärlden, inte bara i sina attityder mot flyktingar utan rent fysiskt. Asylsökande angrips med tårgas vid gränsen och polis och militär har lov att öppna eld mot värnlösa människor.
Men detta är bara de senaste exemplen på en utveckling som också urholkat demokratin inom landet. Val kommer säkert att hållas även i fortsättningen, men likriktningen av medier och kulturliv, brott mot mänskliga rättigheter och lämpliga justeringar av vallagarna gör att Orbán mycket väl kan tänkas hålla sig kvar vid makten under lång tid. Hans politik i dag förefaller dessutom ha stöd av stora delar av befolkningen.
Detta har säkerligen sin grund i den känsla av historiska orättvisor som begåtts mot Ungern och som lätt kan vändas till att motivera en extremt nationalistisk politik, riktad mot andra som inte har något med Ungerns historiska trauman att göra. I första hand handlar det om fredssluten efter första världskriget då Ungern förlorade stora delar av sitt tidigare territorium och stora ungerska befolkningsgrupper hamnade på andra sidan av de nya gränserna. Anslutningen till den tyska sidan under andra världskriget och den därpå följande sovjetiska ockupationen förstärkte säkerligen dessa känslor av att landet alltid måste värja sig mot en fientlig omvärld.
Men det är ingen ursäkt. Varje EU-medlem förutsätts stå för demokratiska värden och hela EU-konstruktionen bygger på att historiska konflikter läggs åt sidan till fördel för gemensamma värderingar och samarbete om gemensamma problem. Ungern under Orbán ignorerar helt dessa förutsättningar för medlemskapet.
Men någon uteslutningsparagraf finns inte. Däremot finns möjligheter till sanktioner, om en stark majoritet i Europaparlamentet och ministerrådet kan samlas. Sveriges Europaparlamentariker Cecilia Wikström (FP) har nu begärt ett extra möte i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter för att begära att en sådan process inleds.
Kan aktionen lyckas? Orbáns parti, Fidesz, ingår alltjämt i den konservativa- och kristdemokratiska EPP-gruppen. Det är också denna grupp som kan bli avgörande för hur Ungernfrågan hanteras framöver.
De svenska moderaterna och kristdemokraterna måste nu till sist på allvar ställa sig frågan om lojaliteten inom EPP-gruppen alltid går först eller om unionens grundvärderingar är viktigare.