Med trupp på ön

Det behövs inga uppgifter om en skärpt hotbild för att motivera den fasta militära närvaro som nu åter etableras på Gotland.

Soldater på Tofta skjutfält. 150 anställda soldater från P4 i Skövde som nu övar på Gotland har fått order om att stanna kvar.

Soldater på Tofta skjutfält. 150 anställda soldater från P4 i Skövde som nu övar på Gotland har fått order om att stanna kvar.

Foto: Sören Andersson/TT

Ledare2016-09-19 12:00
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Det räcker bra med att konstatera att Gotland är en viktig del av Sverige och att svenska staten bör hävda sin närvaro där likaväl som i andra delar av landet. Den nedmontering av försvarets kapacitet på Gotland som pågått under en följd av år var aldrig sakligt motiverad. Även om det kalla krigets slut innebar att tidigare hotbilder försvann så behövdes ändå någon form av militär förmåga.

Den styrka som från och med nu permanent ska vara förlagd på Gotland är liten, men kan göras större. Det viktiga är att den finns, eftersom själva närvaron av svensk militär innebär att en tröskel satts upp för den som till äventyrs vill använda Gotland för egna syften. Det finns en viktig skillnad mellan att ta kontroll över ett område utan att möta motstånd och att tvingas att skjuta för att nå sina mål.

Beslutet kom snabbt och med omedelbar verkan. Det visar att Sverige, även med dagens reducerade militära förmåga, kan svara på förändringar i omvärlden. ÖB:s order följdes dagen efter av ett regeringsbeslut om att tidigarelägga den stridsgrupp som enligt tidigare planer skulle vara på plats först 2018.

”Exceptionellt” är det uttryck som används av Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys i Lund. Han syftar både på det snabba beslutet och på den förändrade bild av säkerhetsläget som uppenbarligen ligger bakom. I januari var den officiella bedömningen att ett angreppshot mot Sverige aldrig kunde uteslutas, men var ”osannolikt”. Nu är ÖB Micael Bydéns formulering att sannolikheten är ”låg”, och han uttolkar själv det förändrade ordvalet med konstaterandet att omvärldsläget har ”försämrats”.

Exakt vad betyder detta? Det är tjänstefel att avslöja vad innehållet i underrättelseanalyser och ingen ska vänta sig att några detaljer läcker ut.

Men den övergripande bilden är allt annat än hemlig. Vi har ett nära grannland, Ryssland, som angripit två tidigare sovjetstater – Georgien och Ukraina – och i strid med alla internationella avtal annekterat Krim. Den ryska militära kapaciteten kan inte jämföras med forna tiders sovjetiska, men räcker uppenbarligen för operationer i det som den ryska ledningen anser vara sin egen intressesfär.

Språkbruk och övningar ger signaler av ett slag som lett till att Nato förstärkt sin närvaro i Baltikum och att USA:s vicepresident Joe Biden uttryckligen slagit fast att USA också betraktar Sveriges territorium som ”okränkbart”.

Ingen tror att någon skulle inleda ett isolerat angrepp mot Sverige. Däremot är det lätt förstå att Sverige på ett eller annat sätt skulle kunna dras in vid en rysk framstöt mot något av de baltiska länderna. Därför bör vi ha trupp på Gotland och dessutom höja försvarsanslagen.

Håkan Holmberg

20/9 2016

Läs mer om