Missnöje räcker inte

I går hade sex distrikt inom KD ställt sig bakom kravet att Decemberöverenskommelsen ska rivas upp.

Ebba Busch Thor (KD). Vill inte riva upp Decemberöverenskommelsen.

Ebba Busch Thor (KD). Vill inte riva upp Decemberöverenskommelsen.

Foto: Michaela Hasanovic

Ledare2015-10-07 00:05
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Partiet har riksting i veckan och på fredag är det meningen att votering om DÖ ska ske. De som stöder motionen, med kända namn som Anders Andersson och Lars Adaktusson, säger sig ha gott hopp om att vinna. Men partiledaren Ebba Busch Thor vill hålla fast vid uppgörelsen, som slöts långt innan hon själv tillträdde.

Skulle motståndarna till DÖ vinna kan en rad saker inträffa. En av dessa är att moderatledningen, vid partistämman nästa vecka, kan få svårt att hålla tillbaka de ganska högljudda kritiker som hittills har befunnit sig i minoritet. Oavsett hur Folkpartiet och Centern, där kritiken mot DÖ varit betydligt mindre, ställer sig så kan konsekvensen av en sådan utveckling bli en regeringskris.

Hur troligt är det att opponenterna inom KD vinner? Enligt Dagens Nyheter i går så hade de distrikt som vill riva upp Decemberöverenskommelsen bara 40 av totalt 274 ombud. Det största KD-distriktet, Jönköping, stöder DÖ medan Uppsaladistriktet är delat. Partiledarens tydliga anslutning till DÖ, talar också för att kritikerna kan få svårt att nå ända fram.

Det handlar inte heller bara om DÖ som sådan. KD:s distriktsordförande i Jönköping, Stefan Gustafsson, påpekar att också bilden av KD som ett trovärdigt parti som håller avtal står på spel.

Att räkna upp invändningar mot Decemberöverenskommelsen är inte svårt. Den innebär ju otvivelaktigt att borgerliga partier lovar att i ett hittills okänt parlamentariskt läge släppa fram en S-ledd regerings budget (och tvärtom om allianspartierna skulle bli större efter nästa val). Detta ger i teorin möjligheter för Vänsterpartiet att påverka budgeten på ett sätt man annars inte skulle ha kunnat göra – men det är nog ändå mest i teorin. Den som vill kan naturligtvis också hävda att uppgörelsen innebär att förslag kan gå igenom som inte stöds av majoriteten i riksdagen.

Inget av detta är fel – däremot innebär alla dessa resonemang att man undviker den avgörande frågan. Hur ska Sverige styras i stället, i ett läge där det inte finns någon fungerande parlamentarisk majoritet för något av de traditionella blocken och där Sverigedemokraterna öppet och uttalat avser att bedriva utpressning för att få igenom sin egen invandringspolitik i utbyte mot att stödja den sida som ger efter först?

En regering av Moderaterna och Socialdemokraterna skulle givetvis få majoritet. Detsamma skulle gälla en större samling mellan flera allianspartier, samt S och kanske MP. En rent socialdemokratisk minoritetsregering med borgerligt stöd är också teoretiskt möjligt. Med SD:s hjälp skulle alliansen få egen majoritet – men det är ett pris som ingen borgerlig partiledning vill betala. Att bara vara missnöjd med DÖ utan att kunna svara på hur landet ska styras i stället är inte seriöst.

7/10 2015

Läs mer om