Mjölkbönder driver mjölkbönder till att sluta? Nej, mjölkbönderna säger att de tvärtom gör allt för att värna mjölkbönderna. Ja, det blir en aning förvirrat när bondeägda Arla sänker mjölkpriset ännu en gång, vilket sannolikt kommer att få fler bönder med mjölkkor att fundera på en annan sysselsättning. Det nya priset 2,32 kronor per kilo mjölk är det lägsta sedan 1960-talet och det lägsta som noterats av Jordbruksverket.
Alla kan förstå vad detta betyder för bönderna. Priset var två kronor högre för bara två år sedan, samtidigt som foderpriser och andra kostnader ökat eller stått stilla. I Sverige finns i dag cirka 4 000 mjölkbönder kvar, på senare år har nedläggningstakten legat på en bonde om dagen.
Bönderna skyller på Arla som i sin tur skyller på världsmarknadspriset. Sant är att det blivit ett överskott av mjölk i EU, och att en förklaring är utvecklingen i Ryssland. Handelsbojkotten efter kriget i Ukraina har i sin tur lett till att Ryssland slutat importera mjölk. Enligt många mjölkbönder är grundfelet att Arla utvecklats från ett svenskt kooperativ till en global livsmedelskoncern. Vilket i sin tur beror på världsmarknadspriset och ökad konkurrens.
Det har passerat drygt 20 år sedan EU-medlemskapet och livsmedelshyllorna har efter hand fyllts av utländska mejerivaror. Det hävdas att miljökrav och skatter på diesel och handelsgödsel missgynnat de svenska jordbrukarna, vilket till viss del kan stämma. Men det är också uppenbart att många mjölkbönder inte klarat den nödvändiga omställningen efter globaliseringen. Satsning på ekologisk mjölk har hjälp en del gårdar att överleva, men priset har sjunkit även för denna.
Varken kraven på högre pris från Arla eller kraven på lägre skatter och subventioner från politikerna kommer att infrias till den grad att majoriteten av mjölkgårdarna blir lönsamma igen. Som för så många andra branscher gäller det att förändras eller dö. Man måste investera, förnya sig och skaffa fler ben att stå på. De bönder som satsat på egen mjölkproduktion har i många fall lyckats över förväntan.
Grundproblemet för mjölken, som det mer sällan talas om i branschen, är vattenkaraffen som står på de flesta middagsbord i dag. Det började med en debatt om mättat fett på 1980-talet, vilket industrin delvis klarade med magrare produkter. Men de mer kontinentala matvanorna i Sverige och Nordeuropa rår man inte på. En kaffe latte då och då väger inte på långa vägar upp det som försvunnit när barnfamiljen inte längre dricker 1,5 liter mjölk till fläskpannkakan eller blodpuddingen.
Arla kan inte betala för det som inte kan säljas. Staten kan inte gå in med stödinsatser för att förlänga tiden tills det oundvikliga sker, vare sig det gäller kor eller bilmärken. Det finns mycket som talar för landsbygden, som miljö och närproduktion. Den som är entreprenör kommer att kunna använda det för att lyckas.