NÀsta virus kan redan vara pÄ vÀg

NÀr nÀsta virus kommer mÄste vi vara bÀttre pÄ att anpassa oss.

NÀsta virus Àr redan pÄ vÀg.

NÀsta virus Àr redan pÄ vÀg.

Foto: Nickolay Hristov / Science

Ledare2021-03-01 19:37
Detta Àr en ledare. UNT:s ledarsida Àr liberal.

“HĂ„ll i, hĂ„ll ut och hĂ„ll avstĂ„ndet” har det stĂ„tt runtom i Uppsala det senaste halvĂ„ret. Implicit i uppmaningen “hĂ„ll ut” ligger förstĂ„s att coronaviruset kommer att sluta hĂ„lla vĂ„r vĂ€rld i jĂ€rngrepp. Men nĂ€r? 

Eller rĂ€ttare sagt: hur ska vi se till att det inte hĂ€nder igen? För det kommer att komma nya virus. Upp till 75 procent av alla nya sjukdomar Ă€r zoonotiska, alltsĂ„ smittas frĂ„n djur till mĂ€nniskor. Covid-19 Ă€r ett exempel pĂ„ en sĂ„dan. I skrivande stund finns 1,7 miljoner oupptĂ€ckta virus i djur och fĂ„glar. 600 000-800 000 av dessa skulle kunna föras över till mĂ€nniskor (IPBES juli 2020). Som Peter Piot, chef för London School of Hygiene and Tropical Medicine, sa till Financial Times: “Oavsett hur nĂ€sta utbrott kommer att se ut – och vi vet att det kommer – sĂ„ finns det redan hĂ€r” (29/10-20).

Det skulle kunna vara ett Nipah-virus. Inkubationstiden för sĂ„dana virus kan vara upp till 45 dagar, och den som bĂ€r pĂ„ viruset kan alltsĂ„ smitta mĂ„nga utan att ens vara medveten om att hen bĂ€r pĂ„ viruset. Dödligheten för Nipah-virus ligger mellan 40 och 75 procent, och vanliga vĂ€rdarter Ă€r fladdermöss (BBC 12/1). 

En annan risk Ă€r förstĂ„s ett till coronavirus, men ett dödligare sĂ„dant, som Mers-virus. En vanlig vĂ€rdart för denna typ av virus Ă€r kameler, och mĂ„nga samhĂ€llen Ă€r beroende av djuret för mjölk, kött och vĂ€lstĂ„nd. NĂ€rheten till djuret ökar samtidigt risken för att dödliga virus överförs frĂ„n djur till mĂ€nniska. 

Detsamma gĂ€ller nĂ€rheten till grisar. Grisar Ă€r mer mottagliga för virus nĂ€r de Ă€r smĂ„. Samtidigt blir grisar inom köttindustrin sĂ€llan Ă€ldre Ă€n nĂ„gra mĂ„nader, dĂ„ de slaktas. Det gör att grispopulationen i till exempel Europa till stor del bestĂ„r av grisar som saknar fĂ€rdigutvecklade immunsystem, som dĂ€rför Ă€r sĂ€rskilt mottagliga för virus (BBC 14/1). 

Det gĂ„r att minimera risken för kommande pandemier. Att satsa mer resurser pĂ„ forskning och att försöka sammanstĂ€lla vilka virus som existerar och utgör risker Ă€r en viktig del. Att utöka avstĂ„ndet mellan mĂ€nniskor och djur, förĂ€ndra köttindustrin och försöka hitta sĂ€tt att minska efterfrĂ„gan pĂ„ kött Ă€r ett annat. Det Ă€r ocksĂ„ viktigt att ta klimatförĂ€ndringar och förstörelse pĂ„ allvar, eftersom balansrubbningar mellan mĂ€nniskor, djur och natur förenklar för virus att fĂ„ fĂ€ste hos mĂ€nniskan.  

Men hur mycket vi Ă€n minimerar risken, kan vi inte helt eliminera den. Coronaviruset kĂ€nns som en unik hĂ€ndelse, men Ă€r det inte. DĂ€remot Ă€r vĂ€rldens reaktion pĂ„ viruset unikt, och bör förbli det. NĂ€r nĂ€sta pandemi kommer Ă€r det varken önskvĂ€rt eller praktiskt möjligt att pĂ„ en global nivĂ„ stĂ€nga ner samhĂ€llen pĂ„ det viset som skett i samband med covid-19. I stĂ€llet mĂ„ste vi formulera nya strategier för att hantera virus. 

“HĂ„ll ut” kanske fungerar som rĂ„d denna pandemi. Men till det bör snarast lĂ€gga “anpassa dig”.