Tryckfriheten i Sverige fyller i år 250 år, världens äldsta lag för tryck- och yttrandefrihet. Sedan 1949 är Tryckfrihetsförordningen grundlag och ger alla rätt uttrycka sig om vad man vill i skrift, medan Yttrandefrihetsgrundlagen från 1992 reglerar etermedierna. Rätten är inte absolut, utan har undantag som olaga våldsskildring, hets mot folkgrupp, förolämpning och förtal. Barnpornografibrott är det senaste undantaget som skrivits in i grundlagen.
Nästa år kan vi få ytterligare ett undantag, olaga integritetsintrång, som dock blir en brottsrubricering utanför grundlagstexten. Utredaren Gudrun Antemar föreslog igår att det ska bli straffbart att lägga ut nakenbilder eller sexfilmer med en annan person på nätet. Spridning av privata uppgifter om sjukdomar eller om den som utsatts för ett allvarligt brott ska också medföra straffansvar.
De senaste 20 årens framväxt av internet har inneburit något av en lucka i lagstiftningen. Det är inte längre bara tidningar, radio och tv som har möjlighet att ge bilder och texter stor spridning. Integritetsskyddet fungerade tidigare tack vare lagstiftningen, men också för att medierna hade sitt eget pressetiska system som gjorde att man avstod från känsliga publiceringar där enskilda kunde lida skada. En form av självcensur om man så vill.
I skolkorridorer har etiska regler och självcensur aldrig varit särskilt framträdande. Men medan man tidigare kunde begränsa skadan genom att ta ned bilden eller städa bort klottret, kan den okontrollerade spridningen i dag få fruktansvärda konsekvenser. Vid upprepade tillfällen har ungdomar tagit sitt liv på grund av publiceringar på nätet. Långt många fler har fått sina liv förstörda, eller åtminstone en stor del av skolgången.
Utredaren föreslår också att lagstiftningen mot olaga hot, ofredande och ärekränkning ska utvidgas för att täcka in nätkommunikationen. Det skulle i så fall också bli straffbart att hota med att lägga ut en film på nätet. Och det ska bli lättare att komma åt alla dem som ägnar sig åt näthat. Hatsajter mot enskilda eller grupper, att utpeka någon som brottslig eller allmänt hatiska yttranden skulle bli straffbara. Den som drabbas av grovt förtal ska också kunna tilldömas skadestånd.
Undantag från yttrandefriheten ska aldrig göras lättvindigt. Men ingen har kunnat undgå att notera det eskalerande tonläget på nätet, från extremister men också från vanliga mer eller mindre anonyma tyckare och kommenterare. Kommer då den nya lagstiftningen att få effekt om den blir verklighet? Ja, en viss normerande effekt för unga kommer den säkert att få. För dem som med frenesi redan ägnar sig åt förtal och hets mot folkgrupp blir det nog en förändring på marginalen.
Grundlagen förändras inte den här gången och någonting måste göras åt näthatet. Därför är utredningens lagförslag motiverade.