Kina, Ryssland och den europeiska vänstern har ett gemensamt intresse, att handelsavtalet TTIP mellan EU och USA går i stöpet. I juli återupptas förhandlingarna och målet är fortfarande ett avslut under Barack Obamas presidenttid, det vill säga senast i januari 2017. Världens två största ekonomier har sackat betänkligt sedan finanskrisen och i behov av den injektion som lägre tullar, men framför allt minskad byråkrati, skulle innebära.
Tullar är ett betydligt mindre problem än de tillståndsprocesser som ska gås igenom för att kunna sälja en vara på andra sidan Atlanten, trots att kraven egentligen är i stort sett desamma vad gäller innehåll och kvalitet. Storföretag som säljer bilar och läkemedel lägger mycket resurser på detta, medan mindre företag ger upp innan de ens kommit i gång. Vinsterna med TTIP beräknas till 80 procent komma av minskad byråkrati tack vare en harmonisering av lagar och regler.
Kina och Ryssland fruktar ett starkare EU och USA av maktpolitiska skäl. Den europeiska kritiken från vänsterhåll går ut på att TTIP gynnar storföretagen men riskerar att urholka enskilda staters miljö- och arbetsskyddslagstiftning, liksom friheten för till exempel fackföreningar att verka. Särskilt vänder man sig mot den tvistlösningsmekanism, ISDS, som ska ge företag möjlighet att stämma stater för avtalsbrott i oberoende domstolar.
”När vi förbjuder vinster i välfärden kan de amerikanska kapitalföretagen som äger företag i Sverige stämma svenska staten och det är helt orimligt”, säger EU-parlamentarikern Malin Björk (V) till dinapengar.se (31/5). I Sverige står Vänsterpartiet ganska ensamt för motståndet, men samma tankar finns i betydligt bredare läger i andra EU-länder, till exempel inom den tyska socialdemokratin.
Nya EU-ministern Ann Linde (S) och EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström (L) förklarar i en gemensam debattartikel (SvD 31/5) att svensk lag kommer att gälla i Sverige även fortsättningsvis, liksom EU-bestämmelser inom EU. ”TTIP har aldrig handlat om att vi i Europa ska sänka våra krav på miljöskydd, mat eller god djurhållning”, skriver de. LO och Svenskt näringsliv har också en samsyn om handelsavtalets stora betydelse för jobb och tillväxt i Sverige.
Alla TTIP-förespråkare fruktar en sak mer än kanske något annat, att Donald Trump väljs till USA:s näste president i november. I många frågor är det svårt att utröna vad han egentligen tycker, men när det gäller handel har Trump varit övertydlig från början i sin kampanj. Det är protektionism som gäller för USA och de amerikanska företagen. Alla eventuella avtal skulle bli helt på hans villkor. Putins Ryssland stöder förstås Trump, bland annat av detta skäl.
Det både Trump och den europeiska vänstern missat är globaliseringen. Företagen känner inga gränser i dag när de söker rätt kompetens. De känner fortfarande av hindren, men förhoppningsvis blir dessa snart betydligt färre.