Men plötsligt blir intrigerna offentliga när dussintals nuvarande och tidigare ministrar, ledande personer i näringslivet och ett tiotal prinsar grips, anklagade för korruption och maktmissbruk. Många av de gripna har inkvarterats på lyxhotell – personer som tillhört landets elit kan inte behandlas hur som helst.
Bakom utrensningarna står den 32-årige kronprinsen Mohamad bin Salman, också kallad MBS, som snart väntas efterträda landets åldrige monark. Den långvariga maktbalansen inom kungafamiljen vräks nu över ända. Bin Salman tar exempelvis kontroll över de tre nyckelposterna som försvarsminister, inrikesminister och befälhavare för Nationalgardet, som tidigare letts av äldre prinsar som haft sina uppdrag i decennier.
Att bekämpa korruptionen kan vara populärt, men förklaringarna till omvälvningen är flera. Steg för steg har sanningen att Saudiarabiens ekonomi inte längre kan bygga på enbart oljeexport gått upp för allt fler inom landets elit. Och om ekonomin ska utvecklas och diversifieras så måste också landet moderniseras.
Kronprinsen har aviserat en rad ekonomiska och andra reformer och talat om behovet av en ”moderat form av islam” – i så fall ett dramatiskt uppbrott från den ultrakonservativa så kallade salafism som under namnet wahhabism är statsreligion i Saudiarabien. Biografer ska öppnas och nästa år ska kvinnor få rätt att köra bil. Men samtidigt har polisen gripit kritiker av alla slag, från islamiska rättslärda till människorättsaktivister. Det handlar både om modernisering och maktkoncentration.
Utrikespolitiskt är Saudiarabien under press. Kriget mot Iranstödda rebeller i Jemen har inte gått bra och grannlandet Qatar vägrar att vika sig för saudiska krav. Häromdagen avgick Libanons saudistödde president Hariri, av fruktan för att mördas. MBS spelar ett högt spel för att hävda sig mot ärkerivalen Iran. Går det dåligt så kan reformförsöken också köra fast.
Håkan Holmberg