Anledningen till beslutet var att det fanns en kultur på skolan där våld mellan elever accepterades av en vuxenvärld som tittade bort. Vid en så kallad nollning hade äldre elever avsiktligt bränt en yngre elev med ett strykjärn. Händelsen förde tanken till Jan Guillous roman Ondskan, som handlar om våld i en annan internatskolemiljö.
Beslutet att stänga skolan var helt rimligt. Därför väckte det förvåning när förvaltningsrätten senare upphävde Skolinspektionens beslut, med motiveringen att skolan bara ansvarade för eleverna under lektionstid. Det vill säga inte under elevernas övriga tid vid internatet. Även kammarrätten landade i samma slutsats, när fallet prövades där. Skolinspektionen hade bara rätt att utöva tillsyn över själva skolverksamheten, resonerade rätten.
Men kan en internatskola verkligen likställas med en vanlig skola? Själva poängen är ju att eleverna ska vistas i skolmiljön även under fritiden – för så har skolans personal ordnat det. Tanken att ledningen för en internatskola skulle kunna friskriva sig från ansvar för elevernas trygghet harmoniserar illa med sunt rättsmedvetande. Därför är det glädjande att Högsta förvaltningsdomstolen nu har slagit fast att beslutet att stänga skolan var helt i sin ordning.
Internatskolan Lundsberg, som många gånger förr har lovat bot och bättring, vet nu vad som gäller. Tillsynsmyndigheten kan stänga ner verksamheten vid skolor där allvarliga missförhållanden råder. Klargörandet är välkommet, för en god tillsyn av skolverksamheten är nödvändig för att missförhållanden ska kunna upptäckas och åtgärdas.
I den allmänna debatten påstås det ibland att liberaler skulle vara för en skola där den starkes rätt får råda och där klassklyftor förstärks. Men i själva verket är det precis tvärtom. En skola där kunskapsmålen sätts i främsta rummet är den viktigaste förutsättningen för att alla barn ska kunna få jämlika förutsättningar att kunna följa sina drömmar. Därför är det feltänkt att se lägre kunskapskrav, färre kunskapsuppföljningar och slappare ordningskrav som något som skulle gynna barn från studieovana hem.
Internatskolor som Lundsberg, där social snedrekryteringen har blivit själva affärsidén, strider mot den liberala bildningstraditionens tanke att skolan ska ge alla barn lika goda förutsättningar oavsett hur tjocka föräldrarnas plånböcker är. Men så länge läroplanen följs, hög kvalitet råder och eleverna kan garanteras en trygg skolmiljö, så finns det inga hinder för skolan att fortsätta sin verksamhet.
I Skolverkets senaste tillsynsrapport får skolan både ris och ros, men de tillfrågade eleverna ser inga problem med tryggheten. Låt oss hoppas att ondskan är slutgiltigt besegrad på Lundsberg.