Orimliga krav leder till orimliga beslut

FrÄgan om försörjningskrav behöver nyanseras.

Utfallen i myndighetens beslut Àr en konsekvens av den politik som förs.

Utfallen i myndighetens beslut Àr en konsekvens av den politik som förs.

Foto: Fredrik Jonson

Ledare2021-01-20 21:20
Detta Àr en ledare. UNT:s ledarsida Àr liberal.

“Det finns mĂ„nga tragedier, men det kĂ€nns som att vi haft maximal otur”, sĂ€ger tvillingpappan. UNT har under drygt ett Ă„r Ă„terkommande rapporterat om familjen. Mamman och pappan har tvĂ„ gemensamma barn: tvĂ„ tvillingar som Ă€r svenska medborgare. Mamman utvisades till sitt hemland Peru i slutet av 2019 tillsammans med tvillingarnas tre halvsyskon. DĂ„ uppgav Migrationsverket att det frĂ€mst handlade om formalia, att mamman behövde söka om uppehĂ„llstillstĂ„nd frĂ„n sitt hemland. 

I december förra Ă„ret fick mamman avslag pĂ„ sin ansökan, vilket familjen har överklagat. De kan behöva vĂ€nta pĂ„ besked till hösten 2022. Fredrik Löndahl, chefsrĂ„dman pĂ„ Migrationsdomstolen, kan inte garantera, men heller “inte utesluta att det blir ett ja” (UNT 20/1)

Den frĂ€msta anledningen till att mamman fick avslag pĂ„ sin uppehĂ„llsansökan var att pappan inte uppfyller försörjningskraven. Han har jobb och bostad, men anses tjĂ€na för lite och bo för trĂ„ngt för att kunna försörja hela familjen. 

Tidigare har Migrationsverket sagt att “vi kan komma fram till att det vore för barnets bĂ€sta att fĂ„ uppehĂ„llstillstĂ„nd men att det Ă€ndĂ„ inte finns utrymme för det enligt de lagar som gĂ€ller” (UNT 23/12-20) och i det ursprungliga beslutet stĂ„r att “statens intresse av en reglerad invandring Ă€r större Ă€n barnens behov av att leva med bĂ„da förĂ€ldrarna”. Av allt att döma verkar Migrationsverket alltsĂ„ ha tagit korrekta beslut i enlighet med lagen. 

Försörjningskraven kommer sannolikt att bli striktare. I det nya förslaget om en lÄngsiktigt hÄllbar migrationspolitik frÄn i höstas ska försörjningskrav bli huvudregel vid anhöriginvandring och kommer dessutom att stramas Ät.

Det finns goda skĂ€l till att ha försörjningskrav. Ett sĂ„dant Ă€r att det inte ska finnas för starka, och framförallt inte missvisande, pullfaktorer. Med det menas faktorer som gör Sverige till ett sĂ€rskilt attraktivt land att komma till. 

Men detta ensidiga fokuset pĂ„ pullfaktorer förbiser det faktum att de som frĂ€mst pĂ„verkas av svenska lagar Ă€r mĂ€nniskor som redan bor i landet. Och för dem fungerar inte försörjningskravet som ett sĂ€tt att minska pullfaktorerna till Sverige, utan fĂ„r andra konsekvenser. 

En konsekvens av att ha försörjningskrav Àr att familjer splittras. NÀr det gÀller gifta par kan svÄrigheter att Äterförenas bli ett integrationsproblem. Om individens prioritering ligger nÄgon annanstans Àr det svÄrt att lÀgga energi pÄ att bli del av det svenska samhÀllet. NÀr det gÀller smÄ barn kan det pÄverka den psykiska utvecklingen.

Dessa typer av historier föranleder ofta utsagor om att vi bör “sĂ€tta individerna framför systemet”. Men vi bygger ju system just dĂ€rför att vi vill undvika godtycklighet. Om vi har ett system som leder till att familjer splittras borde vi inte prata om att sĂ€tta individer framför det. I stĂ€llet bör vi prata om vilken typ av system vi vill ha, och om utvecklingen gĂ„r Ă„t rĂ€tt hĂ„ll.