Trump saknar helt politisk erfarenhet och har ofta skapat intrycket att han ser USA och andra stormakter som storföretag som kan konkurrera eller göra upp med varandra och där tjänster av olika slag alltid ska betalas. Det är i så fall en attityd som är omöjlig att förena med den solidaritet mellan demokratier som bland annat är kärnan i Natosamarbetet.
Skulle Trump få för sig att strunta i USA:s allierade och göra någon sorts ”byteshandel” med Vladimir Putin om inflytelsesfärer i Europa så är det en oerhört allvarlig förändring. Däremot har han naturligtvis en poäng i att Natos europeiska medlemmar bör ta ett större ekonomiskt ansvar. Det har många politiker, av olika färg och i olika länder, hävdat länge.
Men att fler länder än USA och några till borde lägga en större andel av BNP på försvaret kan aldrig bli ett argument för att strunta i alliansens ömsesidiga förpliktelser om det värsta skulle inträffa. Ett hot mot någon av medlemmarna är alltid ett hot också mot de övriga.
Nu kommer Trump in i ett väl etablerat samarbete, med en stor etablerad byråkrati och långa traditioner när det gäller att hantera kriser och konflikter av olika slag. Han kan svårligen vända upp och ned på allt detta. Det skulle kräva en långsiktighet och en målmedvetenhet som är svår att förena med den bild som Trump skapat av sig själv.
Den tillträdande presidenten framstår snarare som en impulsiv person vars handlingar och uttalanden sällan kan förutses. Det kan leda till en serie mindre kriser, som förhoppningsvis kan redas ut i den takt som de inträffar, men inte nödvändigtvis till en stor kris där Natos trovärdighet sätts på spel.
Hur bör Sveriges säkerhetspolitik utformas i den nya och mer osäkra situation som vi har att vänta oss? Från flera håll sägs nu att frågan om svenskt Natomedlemskap borde läggas åt sidan eftersom vi inte kan förlita oss på att alliansens viktigaste medlem leds av en person med de kunskaper och det omdöme som krävs.
Men allianser är institutioner som ska fungera under lång tid och de grundläggande säkerhetspolitiska frågeställningarna finns kvar även med Trump som president. Hur Trump i praktiken kommer att förhålla sig till dessa vet vi ännu inte.
Sverige har i dag gått in för ett mycket nära samarbete med USA som ett alternativ till formellt Natomedlemskap. De frågetecken som kan resas inför ett medlemskap i Nato kan resas också inför denna speciella och nära relation med USA. Ingen kan i dag veta om Trump är beredd att fullfölja den linje som nyligen formulerades av vicepresident Joe Biden om att USA ser Sverige som lika okränkbart som resten av Europa.
Också utan Trump finns starka skäl att förstärka det svenska försvaret. De skälen har inte blivit svagare.
Håkan Holmberg