Det konstaterar Arbetsförmedlingen i en färsk rapport som utgår från arbetsmarknadens behov.
Ju fler människor som finns på arbetsmarknaden, desto högre kan sysselsättningen bli. Högre sysselsättning påverkar i sin tur till den ekonomiska tillväxten gynnsamt. Det gör att de gemensamma resurserna räcker till mer. Så ser grunden för välfärden ut.
De som förespråkar minskad invandring kan alltså inte hänvisa till att det vore ekonomiskt klokt. Det finns i dag helt enkelt för få inrikes födda i den arbetsföra befolkningen. För att tillräckligt många ska jobba och betala skatt även i framtiden behöver befolkningen öka genom att fler människor kommer till Sverige.
Hur stor bör då nettoinvandringen vara? Arbetsförmedlingens rapport lyfter fram olika alternativ som hamnar i spannet 65 000–90 000 personer per år, i alla åldrar. Skillnaden beror på antaganden om sysselsättningen.
Sysselsättningsgraden är lägre bland utrikes födda. Det har sina naturliga förklaringar. Det tar ett tag att etablera sig i ett nytt land. Glädjande nog har det blivit något lättare. 2005 låg sysselsättningsgraden på 61,6 procent. 2014 är motsvarande andel 64 procent. Däremot finns det stora skillnader mellan grupper. De som är högutbildade klarar sig bäst. Sämst går det för dem som saknar gymnasieutbildning. Kvinnor har också svårare än män att få in en fot på arbetsmarknaden. Mot den bakgrunden är det särskilt olyckligt att regeringen begränsar rutavdraget och bromsar utvecklingen av en tjänstesektor för jobb som inte kräver höga kvalifikationer.
Rapporten tar inte ett helhetsgrepp på frågan om invandring och integration. För att fler människor från andra länder ska kunna etablera sig i Sverige behövs inte bara en bättre fungerande arbetsmarknad. Det är också viktigt att det finns bostäder som är överkomliga och en skola som ger alla goda förutsättningar att lyckas i livet. Här finns utmaningar. De är dock små i jämförelse med fördelarna av ett samhälle präglat av mångfald och öppenhet mot omvärlden.