Anrika men misskötta schweiziska banken Credit Suisse sĂ„ldes för ett vrakpris i helgen, 34 miljarder kronor. Ingenting tyder dock pĂ„ att köpet lugnat marknaden. Alla undrar vi nu vad âvĂ„ra bankerâ har gjort, hur exponerade de Ă€r mot den hĂ€r sortens affĂ€rer. Kan det vara en ny bankkris pĂ„ gĂ„ng, med oöverskĂ„dliga konsekvenser för hela ekonomin?
Problemet Àr inte att nischbanker eller skuggbanker gÄr omkull ibland. Det ligger i deras natur med en stark profil mot riskbeteende, dÀr stora plus och minus fÄr samsas i bokslutet. Problemet som visat sig gÄng pÄ gÄng under 2000-talet Àr att de stora sÄ kallade systemviktiga bankerna avslöjas med samma sorts kortsiktiga affÀrer. Varför?
Det man fÄtt lÀra sig de senaste 15 Ären Àr att det Àr dumt att ta över dÄliga bolÄn, om Àn förpackade i finansiella instrument kallade CDO eller CDS. Det stod klart hösten 2008 att det inte bara var investmentbanker som Lehman Brothers som Àgnat sig Ät detta. Alla stora amerikanska och europeiska banker hade i varierande grad profiterat pÄ den en gÄng sÄ sympatiska idén frÄn Clintonadministrationen, att Àven hushÄll med lÄga inkomster skulle kunna förverkliga sin husdröm.
Fler lÀrdomar: Gör inte som Island och lÄt bankernas omsÀttning vida överstiga landets BNP. Gör inte heller som de svenska storbankerna och expandera i östra Europa utan full koll pÄ vare sig betalningsströmmar eller kreditvÀrdighet.
Den sista veckan har allt fler fĂ„tt upp ögonen för sĂ„ kallade AT1-obligationer, som bankerna anvĂ€nt för att finansiera sig nĂ€r rĂ€ntan legat i botten. En fantastisk idĂ©, tills att rĂ€ntehöjningarna tog fart under fjolĂ„ret. Nu undrar vi svenskar hur exponerade vĂ„ra storbanker varit. Swedbank meddelar att det senaste AT1-obligationslĂ„net uppgick till drygt fem miljarder kronor och togs den 16 februari âför att optimera kapitalstrukturenâ.
Storbankerna och deras aktieÀgare har, hÄrdraget, lÀrt sig en sak de senaste decennierna. Om det gÄr Ät skogen rÀddas man av staten och skattebetalarna, det gÀller att passa pÄ att tjÀna pengar innan det Àr för sent.
Den schweiziska staten visade beslutsamhet nÀr problemet med Credit Suisse löstes. Alla AT1-obligationer som emitterats frÄn banken, till ett vÀrde av 180 miljarder kronor, raderades ut. DÀrmed hoppas man att problemet ska vara ur vÀrlden. I sjÀlva verket Àr det bara början pÄ Ànnu en rannsakning av den oÄtkomliga finansiella vÀrlden.
Man kan egentligen bara vara sÀker pÄ tvÄ saker: Att sÄ lÀnge inte storbankerna löper nÄgon risk fortsÀtter kriserna att komma. Och att nÀsta bankkris inte kommer att gÀlla AT1-obligationer.