Tillvaron blir allt mer global. Sverige måste stärka sin position internationellt, men också värna sin särart. Men i regeringens budget dras viktiga internationella fönster igen, samtidigt som det tummas på förutsättningarna för svenska språkets sköra utveckling.
De röd-gröna kultur- och bildningsvurmarna har skurit bort det ena efter det andra som ger högsta tänkbara utfall per satsad krona. Mattan dras undan för verksamheter vars värden är svårskattbara, som arbetar oegennyttigt och som stärker språket, kulturen, forskningen samt relationerna till andra länder. Vi talar om nedläggningarna av Medelhavsinstituten (30 miljoner kronor) och Terminologicentrum (4 miljoner), indragningen av medlen till svenskundervisning i utlandet samt minimeringen av biståndsstipendier till utländska studenter i Sverige (från 500 till 25 stycken). De båda sistnämnda åtgärderna följer förvisso något slags logik: utländska ungdomar ska inte lära sig någon svenska, för de ska över huvud taget inte studera i Sverige…
Det finns bra förslag i budgeten, som att ta bort entréavgiften till statliga museer (nej, alliansen, det är inte slöseri, det är folkbildning!). Men när regeringen satsar hela 230 miljoner kronor på kultur i förorterna, som enligt luddiga direktiv ska utgå från ”de boendes behov och önskemål”, blir man fundersam. Det är en tjusig och extremt förpliktigande formulering för en oprövad jättesatsning. Förortsbor är väl som folk är mest, och vill väl kunna ta del av – och delta i – ungefär samma typer av kulturliv som alla andra?
I andra vågskålen ligger den planerade nedläggningen av de tre Medelhavsinstituten, som i dag bevisligen gör enastående nytta i form av excellent forskning, internationellt relationsskapande aktiviteter och kulturminnesvård. Man får ut ett svårskattbart värde av denna förhållandevis ringa bidragssumma.
Att S och MP fullföljer förra regeringens sämre intentioner gör inte saken bättre. Alliansregeringen ville ju lägga ned det svenska kulturhuset i Paris men tvingades ändra sig. Den strök Svenska institutets stöd till översättning av svensk litteratur. Och förberedde minskade biståndsstipendier för utbilding.
Nu är det uppenbarligen opportunt för alliansen att rycka upp sig: de behåller Medelhavsinstitut och svenskundervisning i utlandet samt Terminologicentrum i sin budget. Bra, även om det osar politiska poänger...
Man kunde ju tro att det på Finansdepartementet – oavsett regering – finns en lista för tänkbara besparingar, där humaniora ligger risigt till för rödpennan. Konsekvensanalys? Njet. Är det kanske därför utbildnings- och forskningsminister Helena Hellmark Knutsson (S) i en interpellation från Per Bill (M) svarade att frågan om Medelhavsinstituten ”inte alls är bestämd”, trots att finansieringen enligt budget ska ”avslutas”?