Upsala Nya Tidning grundades alltså med det uttalade syftet att stödja kraven på allmän rösträtt, tryckfrihet, religionsfrihet, frihandel och sociala reformer. Grundarna var aktiva i den liberala studentföreningen Verdandi som spelade en viktig roll också i den nationella politiska opinionsbildningen.
UNT:s identitet var därmed redan från början uttalat liberal. Den inriktningen har sedan garanterats, först genom tidningens mångårige chefredaktör Axel Johansson, därefter av de Johanssonska stiftelserna. Den gäller också i dag när UNT ingår i ett större koncernsamarbete med tidningar av olika politisk färg.
UNT:s grundare levde i ett samhälle som saknade allmän rösträtt och där kungen i ledande kretsar ansågs ha rätt att styra landet på egen hand, utan hänsyn till majoritetsförhållandena i riksdagen.
Yttrandefrihetens grundprinciper var alltjämt kontroversiella, kvinnor var marginaliserade i samhällslivet och stora folkgrupper levde i misär med dåliga bostäder och utan något utvecklat skydd vid olycksfall, sjukdom eller hög ålder.
Den intellektuella och politiska miljön i Uppsala var utpräglat konservativ och reformfientlig. Behovet av en tidning som sade något annat och som stod för liberala och – i tidens språkbruk - frisinnade värderingar var stort.
UNT fick snabbt en stark ställning. Tidningen var modernare, motsvarade nya demokratiska samhällsideal och dess journalistik uppfattades som saklig och trovärdig. Detta är också en del av det som ibland kallas för den liberala pressideologin – en tidning som låter nyhetsförmedlingen styras av annat än strävan efter saklighet och opartiskhet förlorar sin trovärdighet. Detsamma gäller en tidning som inte tar ansvar för att nyheter och samhällsförhållanden kommenteras och debatteras.
I en daglig tidning kan makthavare – och de som skulle vilja bli makthavare – och samhällsförhållanden fortlöpande granskas i former som gör att varje läsare lätt kan ta del av argument och motargument. De dagliga ledarkommentarerna ger också en möjlighet att utförligt utveckla politiska analyser, lyfta fram nya frågeställningar och långsiktigt bilda opinion. Opinionsbildningen var från början en huvuduppgift för dem som grundade och ledde UNT.
Ledare och politiska analyser kan inte skrivas i tomrum. All meningsfull opinionsbildning måste bygga på tydligt redovisade värderingar som står sig över tid. Också den som inte delar tidningens uppfattning har intresse av att veta från vilka utgångspunkter dess ställningstaganden utformas. Opinionsbildningens trovärdighet betingas också av att tidningen väljer sitt ärende själv, utan att styras av partier eller andra utomstående intressen.
Genuina politiska problem kännetecknas av att lösningen inte är självklar. Det finns alltid målkonflikter och oavsedda konsekvenser. Dessa måste diskuteras ärligt och inte döljas av enkel propaganda – tvärtom är det en seriös tidnings uppgift att försöka avslöja propaganda, fördomar och tankeschabloner som får ersätta fakta och analyser.
Dagens samhällsklimat kan inte jämföras med det som rådde vid 1800-talets slut. Men det finns likheter mellan tidningens uppgifter nu och då. I ett internationellt perspektiv attackeras demokratins, yttrandefrihetens och religionsfrihetens principer öppet – både av vissa länders regeringar och av militanta extremister. Men också i Sverige befinner sig den liberala demokratins grundvärden under belägring. Människors lika värde förnekas av politiska krafter som gör anspråk på att få makt över mycket mer än själva politiken. Rykten och hetspropaganda kan i dag spridas lika lätt som journalistik som bygger på allsidighet och strävan att kontrollera fakta och påståenden.
De värden som seriöst nyhetsarbete och demokratisk opinionsbildning vilar på måste alltid försvaras. De tekniska förutsättningarna förändras i snabb takt, men tidningens uppdrag är i grunden detsamma som 1890.
Håkan Holmberg
Politisk chefredaktör