SĂ€pos nya uppgift

Den nye SÀpochefen Klas Friberg fÄr ta sig an en arbetsuppgift som hans föregÄngare sluppit.

Nya arbetsuppgifter. TilltrÀdande SÀpochefen Klas Friberg.

Nya arbetsuppgifter. TilltrÀdande SÀpochefen Klas Friberg.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Ledare2018-03-01 11:55
Detta Àr en ledare. UNT:s ledarsida Àr liberal.

Det handlar naturligtvis om risken för otillbörlig utlÀndsk pÄverkan pÄ valrörelsen. FrÄgan tas upp i SÀpos Ärsbok och Friberg kommenterade den sjÀlv i onsdags i samband med sitt tilltrÀde som SÀpochef.

Att man mĂ„ste rĂ€kna med försök frĂ„n frĂ€mmande makt – i praktiken givetvis Ryssland - att pĂ„verka valrörelsen kan inte gĂ€rna ifrĂ„gasĂ€ttas. Mönstret Ă€r redan tydligt. Tretton ryska medborgare har pekats ut som ansvariga för att ha försökt störa den amerikanska presidentvalrörelsen 2016 i syfte att skapa polarisering och sprida osĂ€kerhet bland vĂ€ljarna.

Liknande försök Àgde rum under den franska presidentvalrörelsen förra Äret och har ocksÄ observerats i Tyskland, liksom inför den brittiska folkomröstningen om uttrÀde ur EU. Det finns ingen anledning att tro att de krafter som Àgnar sig Ät sÄdant skulle göra undantag just för Sverige.

TvÀrtom. Ur den ryska maktelitens perspektiv handlar det om att försvaga de vÀstliga samarbetsstrukturer som man intalar sig Àr ett hot mot Rysslands intressen. Nato och EU kan kanske inte avskaffas men de kan undermineras och försvagas.

En given metod har varit att försöka gynna isolationistiska politiker som Donald Trump, exempelvis genom att sprida vilseledande ”information” om motkandidaten. Om detta verkligen ocksĂ„ bidrog till sjĂ€lva valresultatet Ă€r dock en annan frĂ„ga.

I Europa hade det givetvis varit till stor fördel för de ryska ambitionerna om EU-vÀnnen Emmanuel Macron hade förlorat och Marine Le Pen blivit president. Försöket misslyckades.

Överfört till svenska förhĂ„llanden sĂ„ Ă€r det övergripande ryska intresset givetvis att förhindra en svensk Nato-anslutning. Om möjligt vill man ocksĂ„ bromsa det fördjupade försvarssamarbete som inletts mellan Sverige och Finland och ett antal enskilda Nato-lĂ€nder som USA och Storbritannien.

Natomedlemskap Ă€r dock knappast ett aktuellt perspektiv i dag, om inte Socialdemokraterna byter fot, och att vara mot Natomedlemskap kan inte pĂ„ nĂ„got sĂ€tt likstĂ€llas med att ha en vĂ€lvillig instĂ€llning till ryska maktambitioner. Men sĂ„dant lĂ€r inte avhĂ„lla de ryska ”trollfabriker” vars existens i dag Ă€r vĂ€l kĂ€nda frĂ„n att försöka pĂ„verka hur valdebatten i Sverige förs.

Att motverka detta Àr delvis en frÄga för den myndighet för psykologiskt försvar som nu kommer att inrÀttas. Beredskapen behöver höjas i hela samhÀllet. Men det lÀr inte saknas arbetsuppgifter för SÀkerhetspolisen. Den sÄ kallade Putilov-affÀren, som de senaste dagarna fÄtt nya betÀnkliga inslag, antyder vad det kan vara frÄga om.

Spionage, terroristjakt, it-sÀkerhet och dessutom hot mot valrörelsen. SÀpos uppgifter tycks inte minska. Men sÄdan Àr den verklighet som vi i dag lever med och som vi alla mÄste vara medvetna om.

HÄkan Holmberg