På fredagen skrevs ett nytt kapitel i historien om Skånepolisens romregister, som avslöjades av Dagens Nyheter 2013. Enligt en tingsrättsdom har staten gjort sig skyldig till etnisk diskriminering och de elva romer som stämt staten tilldöms 30 000 kronor i skadestånd. Domen öppnar för fler processer då sammanlagt omkring 5 000 personer förekom i registret.
Polisen i Skåne uppgav att man haft registret för att klara upp brott. Men granskningen visade att personer registrerats oavsett om det fanns någon brottsmisstanke. Registret innehöll dessutom såväl små barn som avlidna personer och alla hade de en sak gemensamt: de var romer. Därför gjordes registreringen på grundval av etniskt ursprung, vilket första rättsinstans nu också konstaterat.
Förtroendet för polisen var lågt hos Sveriges romer redan före avslöjandet, men blev då bottenfryst. Kunde man som rom ens ringa myndigheterna i en akutsituation, var det många som frågade sig. Diskriminering är och har alltid varit vardag för romerna, men här handlade det om en strukturell rasism, ett kollektivt utpekande från den myndighet som har till uppgift att skydda befolkningen. Då ligger det nära till hands att tro att man som rom inte ens räknas till den svenska befolkningen.
Knappt tre år har gått och fredagens dom är ett första steg mot försoning, men ännu är det lång väg att gå. Det finns exempel på ångerfulla poliser som uttryckt sin avsky över romregistret. Men inom polisen finns också tystnad. Till att börja med lades locket helt på, sedan tog internutredningen lång tid och ledde ingen vart. I januari i år meddelades att ingen enskild polis kommer att ställas till ansvar för att ha upprättat registret. Det fanns två misstänkta men brotten var nu preskriberade eller ”inte tillräckligt allvarliga för att kunna leda till någon påföljd”, enligt personalansvarsnämnden.
Diskriminering av romer kommer i alla fall förhoppningsvis inte att ske i statlig regi igen.