Stoppa våldsspiralen

Med skärpta vapenlagar och tidiga insatser kan skjutningarna minska.

Nedslående statistik. Antalet dödskjutningar ökar.

Nedslående statistik. Antalet dödskjutningar ökar.

Foto: Johan Nilsson/TT

Ledare2017-03-09 15:30
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

I onsdags påträffades två personer i 20-årsåldern skjutna i en bil i Stockholmsförorten Kista. Båda avled av sina skador. Händelserna i Kista fogas nu till den dystra statistiken över antalet dödsskjutningar i Sverige. Enligt en granskning som Svenska Dagbladet gjorde i februari i år sticker Sverige ut i den nordiska brottsstatistiken. Granskningen visar att dödskjutningarna, räknat som antalet ihjälskjutna per 100 000 invånare, ökar mer i Sverige än i de övriga nordiska länderna.

Dödskjutningarna är ofta kopplade till uppgörelser mellan kriminella gäng men våldet drabbar också oskyldiga som råkar befinna sig på fel plats vid fel tillfälle. Dessutom tar det grova våldet stora polisiära resurser i anspråk, vilket går ut över den övriga polisverksamheten.

Vad beror ökningen av dödskjutningar på? Enligt polisen handlar det om en större tillgång på illegala vapen och en lagstiftning som inte på allvar kan möta gängkriminaliteten.

Socialdemokraterna, och även Miljöpartiet, har på senare tid skärpt tonen när det gäller brottslighet. Socialdemokraterna har särskilt lyft fram gängkriminaliteten som ett problem och lovat skärpta vapenlagar. Det är välkommet.

I Danmark har vapenlagstiftningen lett till färre dödsskjutningar. I Sverige kan den som grips med ett vapen ofta lämna häktet i väntan på dom. På andra sidan Öresund blir den som grips med ett vapen frihetsberövad fram till dess att domen faller, och straffet är hårdare än i Sverige. I Danmark är det alltså en betydligt större risk för den kriminelle att röra sig ute med ett vapen. Det är i den riktningen vi bör gå också i Sverige.

Att slå hårt mot kriminaliteten men också mot kriminalitetens orsaker är en paroll som ofta återkommer. Men hur kan man förebygga kriminalitet?

För 17 år sedan gjorde Janne Josefsson programserien Fittja Paradiso där han bland annat träffade fem småpojkar i Fittja. I två reportage för Uppdrag Granskning har Josefsson sökt upp killarna för att se vad de gör i dag. En av dem, som nu lever i kriminalitet, berättar att han absolut skulle kunna skjuta en människa. Enligt honom är han präglad av sin otrygga uppväxt med en pappa som slog honom.

Det säger något om hur betydelsefullt det är att tidigt uppmärksamma missförhållanden och att bryta ett destruktivt mönster i tid. Lärare och övrig skolpersonal måste ha rektors stöd att anmäla misstänkta fall av misshandel och andra missförhållanden. Samtidigt behöver reaktionen från samhället tidigt vara tydlig mot de ungdomar som begår brott.

Att vända trenden med ökande antal dödskjutningar måste vara en angelägen uppgift för alla och det borde inte vara några problem för politikerna att enas om verkningsfulla åtgärder.

Sebastian Sundel

10/3 2017

Läs mer om