Många argumenterar att flyktingpolitiken kostar för mycket. Visst stämmer det att asylmottagande är en kostnad. Det är givetvis positivt om mottagandet kan bli mer kostnadseffektivt. Men slående i debatten är att det långsiktiga perspektivet saknas.
Enligt en ny rapport från Reforminstitutet, författad av Jesper Strömbäck, är invandringen nödvändig för att klara en rad framtida utmaningar. Att öka andelen personer i arbetsför ålder är en förutsättning för att säkerställa välfärdsstatens finansiering.
Strömbäck menar att invandringen under de närmsta decennierna kommer att stå för all procentuell ökning av den arbetsföra befolkningen. Detta skulle, om sysselsättningsgraden ökade till en nivå motsvarande svenskföddas, leda till en BNP-ökning på runt en procent mellan 2025 och 2050.
För att en ekonomi ska utvecklas måste man bejaka nyskapande och innovationsförmåga. En mångfald av människor från olika bakgrunder, kombinerat med tolerans inför människors olikheter, är avgörande för kulturell såväl som för ekonomisk utveckling.
Exempelvis har några av världens största företag, som McDonalds och Google, startats av invandrare. Även bland mindre företag i Sverige är personer med utländsk bakgrund överrepresenterade. I restaurangnäringen är nästan hälften av alla företagsledare födda i ett annat land. Slutenhet inför omvärlden skadar således tillväxten på sikt.
Givetvis är en fungerande integrationsprocess en förutsättning för att tillvarata kompetensen hos personer som flyttar till Sverige. I dag är sysselsättningsgraden bland personer med utländsk bakgrund alltför låg. Men i exempelvis Kanada, ett land som är jämförbart med Sverige, är skillnaden mellan inrikes- och utrikesfödda försumbar. För att förbättra statistiken behövs utbildning och en flexibel arbetsmarknad.
I stället för att måla upp det ena skräckscenariot efter det andra om invandringens påstådda negativa följder för välfärden bör diskussionen handla om hur dess positiva konsekvenser kan bejakas och förstärkas.