Tiggarnas situation

Det är svårt att föreställa sig vilken vardag som man lämnar om man ser ett alternativ och en intäktskälla i att tigga.

Ledare2014-11-29 00:20
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Det blir lätt att man tar lite snabbare steg till jobbet om morgnarna för att komma undan den. Väntar man på bussen känner man förmodligen hur den biter sig fast såväl i kinder som om fingrar. Den annalkande vinterkylan gör entré tillsammans med firandet av första söndagen i advent.

Och nog är det trevligt att få känna att vintern snart är här på riktigt – så länge man har en möjlighet att också undkomma kylan.

Många är de som sitter utomhus för att tigga under större delen av dygnet. De som sitter på trottoarkanten både när du är på väg till jobbet, men även när du är på väg hem.

Närmare 90 procent av tiggarna i Sverige tros vara romska rumäner som tack vare EU:s fria rörlighet kan söka sig en något bättre tillvaro i ett annat land. Insikten är svindlande: Situationen för romer i Rumänien är så dålig att alternativet i att sitta utomhus och tigga i ett annat land är bättre.

Den fattigdom och det förtryck som är många romska rumäners tillvaro kan bara beskrivas som fruktansvärd. Men varken fattigdomen eller förtrycket är nytt – den enda skillnaden är att det nu finns en möjlighet för dessa människor att få en inkomst genom att tigga i ett annat EU-land.

EU:s fria rörlighet är ett talande exempel på att migration är bra då den ger människor en chans att komma undan fattigdom – men rörligheten blir också en tankeställare om vilket förtryck som finns i vår omnejd och vilken antiziganism som lever kvar i Europa och även i Sverige.

EU har bland annat krav på att dess medlemsstater ska vara rättssamhällen som respekterar mänskliga rättigheter och skyddar minoriteter. Det borde ställas hårda krav på att detta också uppfylls och efterlevs. Häri finns de långsiktiga lösningarna.

Det handlar om människor som vill försörja sig själva, men som på grund av sin etnicitet diskrimineras och utesluts ur samhällen. I Rumänien gör man lite för att förbättra för romerna. EU har fonder från vilka det finns pengar att söka för att integrera romer i näringslivet och samhället, men landet använder knappast det möjliga stödet. I Rumänien riskerar partierna att förlora väljare om de engagerar sig i frågan om romers situation.

I Sverige har många hedervärda initiativ tagits för att förbättra de tiggande romernas situation. Det öppnas natthärbärgen, arrangeras insamlingar och så vidare. I Gnosjö ger privatpersoner bort alltifrån virke till hembakat bröd som de tidigare tiggarna får sälja. Fler sådana initiativ leder till ett bättre Sverige där fler får plats. Därtill borde kommuner anvisa platser där tiggarna kan bosätta sig. Häri finns de akuta lösningarna.

Det börjar bli kallt.

Läs mer om