Skolans nya betygssystem från 2011 upplevdes redan från början som krångligt. Även lärarna hade svårt att ta till sig matriserna som efter hand fylldes i när eleverna uppfyllde kunskapskraven för nivåerna A-E. Många elever och föräldrar stod som frågetecken när betygen sattes och läraren kunde inte alltid förklara. Ordet ”otydligt” är ymnigt förekommande i artiklar från 2012 och framåt om man googlar på kritik mot det nya betygssystemet.
Men de gamla systemen, 1-5 och IG-MVG, var också i hög grad otydliga. Det var långt ifrån alltid klart varför en fick en 5:a eller ett MVG och inte en annan. Och om man var på gränsen mellan olika betyg, många minns otaliga starka fyror, var det också bara att acceptera faktum. Det blev det betyg det blev.
Det nya systemet med målrelaterade betyg är tydligare på så sätt att läraren kan peka på specifika krav som inte uppfyllts för ett visst betyg. Det ger trygghet för läraren som sätter betyg och klara besked för elever och föräldrar om vad man kan jobba på. Kritiken har också tystnat, mildrats för varje år som gått.
På ett sätt är det dock fortfarande tappade hakor i december och maj. Det gäller tröskeleffekten, svårigheten att klättra uppåt på skalan och hålla sig kvar. Den som uppfyller A-nivån till alla delar utom en, där man fått E, kan enligt systemet inte få högre betyg än D. Ett C på ett moment förstör också resten av studietiden för en elev då en lång rad A ändå inte kan bära högre än ett B. ”Man tappar motivationen och struntar i allt”, som Anton Wiberg, en i den första kullen studenter med bokstavsbetyg, uttryckte det i Aftonbladet (4/6 2014).
En del lärare har sett det orimliga i systemet och satt det betyg man tycker att eleven förtjänat. Andra har tillämpat reglerna mer strikt. Detta skapar förstås såväl otydlighet som orättvisa också i det nya betygssystemet.
Skolverket vill nu efter en utvärdering ändra betygssystemet så att lärarna kan höja elever med ”en ojämn resultatprofil”. Just så som en del av lärarna redan gjort, alltså. En dålig dag på ett prov ska inte stjälpa elevens möjlighet att få det betyg man förtjänar, på sin normala prestationsnivå. Samtidigt föreslår Skolverket att kriterierna för de olika betygsstegen blir färre och tydligare.
Man kan inte tro annat än att regeringen fattar beslut enligt Skolverkets förslag. Lugn och ro i skolan är ett övergripande mål och nu har man fått ett betygssystem som de allra flesta är nöjda med. Nio av tio lärare och åtta av tio elever tycker att betygen är rättvisa, enligt utvärderingen. Med de nya förändringarna blir det ännu mer rättvist. Hundra procent rättvisa blir aldrig betyg, och det är inte heller önskvärt. Det handlar trots allt om människor som bedömer andra människor och det måste alltid finnas en mån för en rutinerad lärare att fatta ett individuellt beslut.