Kortare kötider för AT-läkare är bra, men de är fortfarande bland de högsta i landet.
1,2 miljarder kronor i underskott i år. Och en förtroendekris med en anställd som misstänks för två våldtäkter på sjukhuset (UNT 20/9). Inte konstigt att Akademiska fått lite uppmärksamhet för sin 26:e plats på årets AT-rankning, som Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF) släppte i början av september.
Det vore förstås tondövt av sjukhuset att i detta läge slå sig för bröstet för att dess 18 månader långa allmäntjänstgöring (AT), ett krav för att få läkarlegitimation, klättrat två platser.
Det är säkerligen svårförenligt med självbilden att man, i Sveriges mest akademiska stad, har ett sjukhus som AT-läkarna tycker är lika bra som dem i Gällivare, Torsby och Kristianstad.
En tröst kan vara att man enligt tabellen ligger bra till gentemot landets övriga universitetssjukhus. Men det går faktiskt inte att förlita sig på placeringen, vilket reser frågan vilken nytta SYLF ser med rapporten.
Nedbrutet på varje block inom AT – medicin, kirurgi, psykiatri och allmänmedicin – har bara psykiatrin blivit marginellt bättre jämfört med 2023. Övriga tre block får sämre betyg av Ackis unga läkare i år.
Man är sämre än Sahlgrenska på det mesta, och sämre än kollegorna i Lund på medicin och psykiatri, jämndåliga på allmänmedicin och lite bättre på kirurgi. Gentemot Linköping, Örebro, Karolinska och Umeå står man sig dock starkt.
Det finns bra saker som gjorts på Akademiska. Antalet AT-platser har utökats. Nu slipper en del nyexaminerade läkare vänta i två-tre år på att få börja sin professionella utbildning inom AT. Kötiden för AT-läkarna har på några år reducerats, men är ännu bland de högsta i landet.
Det hade behövts många fler platser. 23 stycken, mer precist enligt SYLF, för att hålla jämna steg med befolkningsutvecklingen. Just nu späds alltså vården ut i länet på grund av regionens egen underproduktion av specialistläkare. De som nu inte väljer eller inte orkar vänta på Akademiska som arbetsplats, är de som inte bemannar vårdcentralerna och jourerna under 2030-talet.
De som ska bemanna vården kommande årtionden får dåliga villkor på Akademiska.
Ekonomin spelar en stor roll för var högutbildade människor väljer att arbeta och bo. Sverige är ett av världens rikaste länder. Vi lägger bland de högsta summorna på sjukvård sett per capita i relation till BNP. Vi lägger en av de största andelarna av den budgeten på just sjukhus, jämfört med andra länder där primärvården ofta får mer pengar än sjukhus. Och i det läget har sjukhusledningar i Uppsala i 20 års tid sagt: Det går inte att bedriva vård givet de resurser vi får, mer pengar behövs. Ändå är det bara Stockholm och Skåne som har lägre löner för AT-läkarna. Årets rankning hjälper nog inte fler att välja Akademiska som sin arbetsplats.