Vaccin är numera storpolitik. Kina och Ryssland har skickat miljoner doser coronavaccin till låg- och medelinkomstländer de senaste månaderna.
En del av doserna ges bort gratis. Desto fler villkoras med olika ekonomiska eller politiska projekt. Kina planerar att prioritera de länder som är del av deras globala infrastrukturprojekt Belt and Road Initiative (BRI). Ryssland å sin sida har gett till exempel Bolivia vaccin och nu påbörjat diskussioner om att få tillgång till gruvor och kärnkraftsprojekt. I vissa fall fungerar också vaccinen som belöning till länder som tidigare har varit lojala mot stormakterna.
Oavsett om doserna ges bort gratis eller mot ekonomiska och politiska vinster handlar det om att Kina och Ryssland vill stärka sina geopolitiska positioner. Tidskriften The Economists systerorganisation The Economist Intelligence Unit, som skrivit en rapport (28/4) om ländernas så kallade vaccindiplomati, menar att det från Rysslands håll handlar om att driva på en antivästlig opinion. Länderna vill öka sin närvaro i länder som saknar bilaterala relationer med europeiska länder och USA. På så sätt knyts nya lojalitetsband, och Kina och Ryssland kan öka sitt inflytande. För de båda stormakterna är det också viktigt att få stöd i FN:s säkerhetsråd, vilket de har ökade chanser att få om de är generösa med covid-vaccinen.
Det är lätt att se kritiskt på Kinas och Ryssland politiska agenda att, beroende på vems perspektiv man antar, se till att andra länder etablerar ett beroendeförhållande eller lojalitetsband till dem.
Problemet är att det troligen kommer att fungera rätt bra. Låg- och medelinkomstländer har i mångt och mycket behövt betala priset för den nedstängningspolitik som har förts under coronapandemin. När vaccinet väl kom lade flera länder, däribland USA, doser på hög i stället för att se till att så många som möjligt fick tillgång till dem. Vem som bistår länderna med vaccin spelar då mindre roll, för allt fler länder är det enda överordnade målet nu att återgå till ett normalläge. Den som gör vad som helst för något är ofta beredd att betala ett högt pris för det. Det ger stormakterna alla chanser att stärka sin inflytandesfär.
Det här sker förstås inte i ett vakuum. Samtidigt ifrågasätter många varför internationalism ens behövs. Det gäller både internationellt sett och i Sverige. Populistiska och nationalistiska krafter har fått inflytande över det offentliga samtalet vilket också inneburit ett tydligare ifrågasättande vad är meningen med den internationella närvaron, solidariteten och samarbetet.
Den ryska och kinesiska vaccindiplomatin påminner oss dock om varför det spelar roll. Den dumsnåla vaccinnationalismen har hjälpt Ryssland och Kina att stärka sitt inflytande globalt sett. Vaccin har blivit storpolitik, och västvärlden har i mångt och mycket lämnat walkover till Ryssland och Kina.