Enligt en ny global studie av Cambridgeuniversitetet och opinionsinstitutet YouGov är Danmark det minst feministiska bland utvecklade länder. Av 23 undersökta länder hamnar de rödvita efter Frankrike, Italien, Storbritannien, USA och Turkiet. Och långt efter Sverige.
Var fjärde kvinna i Danmark definierar sig som feminist. I Sverige är det varannan. Sex av tio danska kvinnor säger nej till påståendet ”Är du feminist?”, vilket motsvarar andelen svenska män som gör det. Fyra gånger så många svenska män och kvinnor ser väldigt positivt på metoo-rörelsen jämfört med danska män och kvinnor.
Det ofeministiska Danmark är inte emot jämställdhet, utan tycks bara sakna behovet av att kalla sig för något särskilt. Typ f-ordet. Sverige och Danmark räknas ju båda till världens mest jämställda och lyckliga länder, enligt Världsekonomiskt Forum och FN.
Det kan alltså inte vara av omsorg för andra som någon kallar sig feminist. I Sverige är f-ordet en social markör. I Danmark är det politiskt. Tyvärr är det här vi slutat förstå varandra, och kanske tappat bort oss själva.
Sveriges utrikespolitik liksom vår regering är uttalat feministisk. Det kan tilltala den halva av svenska kvinnor som enligt undersökningen definierar sig som feminist. Men vad betyder systerskap för den övriga halvan? Känner de sig träffade och sedda av politiken?
Samtidigt definierar färre svenska män sig som feminister. I ålderskategorin 30-64 år har andelen störtdykt med nästan 50 procent sedan 2014. Även bland äldre kvinnor ligger stödet för etiketten platt eller minskar något. Samtidigt ökar andelen unga kvinnliga feminister markant, från 44 procent för nio år sedan till 72 procent förra året.
Är isärglidandet ett problem? Nej, svarar feministerna. Som Unga Feministers ekonomisk-politiske talesperson Elvira Johansson formulerar det: ”Att feminism går ihop med liberalism eller konservatism är en lögn” (Dagens Samhälle, 20/5). Samtidigt skriver Johansson att de motsätter sig det kapitalistiska systemet, men deras feminism ”gäller alla kvinnor – alla människor faktiskt.”
Antikapitalism är säkert en fin och klädsam pose bland Stockholms innerstadsfeminister. Men frihandel är den enskilt viktigaste faktorn till varför global fattigdom har minskat radikalt de senaste trettio åren, vilket allra främst gagnat kvinnor. Social hätskhet och moralisk arkeologi, som i dag präglar vårt förment feministiska samhälle, hjälper få – allra minst de 44 länder där över 20 procent av kvinnorna fortfarande är illiterata. Samtidigt går 39 procent av kvinnorna, globalt sett, på universitet jämfört med 35 procent av männen. Våra gemensamma problem löper kanske inte mellan utan inom könen.
Så nästa gång du får frågan om du kallar dig för f-ordet, var lite dansk. Säg att människan kommer naken till världen och inte behöver kläs i något särskilt för att få vara fri, älskvärd och betydelsefull.