Försvarsminister Peter Hultqvist (S) vill inte delta i någon ”offentlig auktion” om penningnivåer till försvaret. I stället ägnade han en stor del av sitt anförande vid Folk och försvars rikskonferens i Sälen åt att angripa misskötseln av försvaret under alliansregeringens tid vid makten.
Om alliansföreträdarna blev uppretade av detta så var det knappast för att Hultqvist skulle ha fel, utan för att försvarsministern helt förbigick att också hans eget parti bär en stor del av ansvaret för de nedskärningar som har skett. Och om det nu råder enighet om att urholkningen av försvarsförmågan aldrig borde ha ägt rum så måste partierna också försöka enas om att återta det som förlorats.
Ett första steg måste då vara att enas om en nivå som bör eftersträvas. Nato har som mål att medlemsländerna ska avsätta 2 procent av BNP till försvaret. Det är rimligt att Sverige har samma ambition. Siffran kan jämföras med den ökning av försvarsanslagen som skett i Ryssland, från 3,6 procent 2005 till 5,4 procent 2015.
Men förstärkningar av försvaret åstadkommer man inte med ett enstaka beslut. Peter Hultqvist hade naturligtvis alldeles rätt när han påminde om att ny materiel kräver utbildning, infrastruktur och personal som inte självklart finns på plats i dag. Att förstärka försvaret är ett arbete som måste ske i etapper. Så länge som denna insikt inte får bli ett svepskäl för att i stället skjuta den nödvändiga förstärkningen framåt i tiden så finns inga invändningar att göra.
En sorts början är det förstås att Hultqvist nu tillsatt en ny försvarsberedning under ledning av förre försvarsministern Björn von Sydow (S). Beredningen ska få sju preciserade uppgifter, varav en handlar om att stärka den militära närvaron på Gotland. Förstärkningen påbörjades redan förra året och enigheten är stor om att den måste fortsätta. Den del av en mekaniserad stridsgrupp som förlagts till Gotland behöver kompletteras, enligt mångas mening i första hand med artilleri och luftvärn.
I den hotbild som vuxit fram har Gotland en särställning, men det betyder inte att försvarsförmågan i andra delar av landet kan ignoreras. ”Offentlig auktion” eller inte så måste försvaret nu prioriteras i budgetarbetet på ett helt annat sätt än tidigare. Liberalernas partiledare Jan Björklund, som faktiskt försökte bromsa en del av urholkningen under alliansregeringens tid, kräver nu att försvaret måste gå före eventuella skattesänkningar om en ny alliansregering bildas.
Men att inte sänka skatten räcker knappast. Det kommer att krävas omfördelningar inom statens utgifter. EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark (M) har föreslagit ett stort engångslån för att tillföra ny materiel. Och medlemskap i Nato är inget som befriar oss. Också som Natomedlem måste vi klara två procent.
Håkan Holmberg