Följaktligen har militären genomfört en kraftig offensiv mot terroristgruppen, som tills vidare tycks få avstå från sin eftersträvade triumf. Men Nigerias militär har inte utmärkt sig för någon större effektivitet och det finns uppgifter om att lokala befälhavare och arméenheter låtit Boko Haram hållas i stället för att skydda civilbefolkningen.
Situationen i Nigeria trotsar den vanliga politiska logiken. Nigeria är visserligen ett svårt korrumperat samhälle, men har Afrikas största ekonomi och kan inte i något avseende jämföras med länder som Afghanistan eller Somalia där statsmakten knappast når utanför huvudstaden. Boko Haram, vars namn brukar uttydas som ”Västerländsk utbildning är förbjuden” har få tydliga kopplingar till den internationella jihadismen utan förefaller i huvudsak vara ett fenomen som vuxit fram lokalt.
Ideologiskt är kopplingarna däremot otvetydiga. Boko Harams världsbild kan jämföras med den som vägleder IS i Syrien och Irak. Den nigerianska staten anses sakna all legitimitet och allt som kan kritiseras i landet skylls på västerländskt inflytande. Kristna förföljs urskillningslöst, liksom muslimer som samarbetar med myndigheterna eller helt enkelt inte skriver under på rörelsens idéer. Till dessa hör att slaveri är instiftat av Gud, att skolor och kulturarv strider mot islam och att det är Guds vilja att de som har andra åsikter dödas.
Ännu en likhet med IS har visat sig de senaste veckorna. Boko Haram har börjat agera också i grannländer som Kamerun – en parallell till situationen i Mellanöstern där IS under 2014 lyckats lägga beslag på delar av både Syrien och Irak. Också siffrorna på antalet människor som avrättats, liksom barn som kidnappats, förslavats eller tvingats bli soldater eller självmordsbombare för tankarna till IS.
Att bekämpa och slå ned denna terrorism borde vara en nationell uppgift som går utanpå alla andra uppgifter för den nigerianska staten. Men verkligheten har länge varit att kampen förts halvhjärtat och att lokala politiker och andra makthavare ibland försökt utnyttja Boko Haram för egna syften i dragkampen om Nigerias resurser.
Den 14 februari hålls presidentval. Partierna i Nigeria har inte mycket med åsikter, program och ideologi att göra, men president Goodluck Jonathan anses ha goda möjligheter att bli omvald. Det är rent av tänkbart att valet går någorlunda korrekt till.
Men hjälper det? Som författaren Chimamanda Ngozi Adichie uttrycker sig: ”Jag vill att presidenten ska vara förtvivlad och arg … och sluta göra lama, senkomna uttalanden via regeringstjänstemän.” Om landets elitgrupper, politiska och militära, inte förmår mobilisera viljestyrka nog att slå tillbaka Boko Haram så är Nigeria illa ute.