Ledare: Välfärden är för viktig för hetsiga utspel

Historien går igen. I riksdagens finansutskott presenterade Moderaterna i går sitt förslag till ”räddningspaket” för välfärden. Regeringen utmanas också av V och KD med extra miljarder till kommunerna i en tilläggsbudget. Finansminister Magdalena Andersson (S) vill åtminstone vänta till vårbudgeten innan hon gör något förhastat med statsbudgeten. Allt tyder på att hon har rätt.

För elva år sedan, 2009, var hennes företrädare Anders Borg (M) lika hårt ansatt av oppositionen. Mer pengar till kommunerna, nu! Borg höll emot ganska länge. Förutsättningarna var annorlunda jämfört med i dag. Det var brinnande finanskris, en stillastående industri och risk för panikvarsel både i privat och offentlig sektor. Borg satt också i en majoritetsregering och var därför inte under samma press. Till slut blev det sju miljarder kronor i engångsstöd till kommunerna på våren och ytterligare tio miljarder i höstbudgeten.

Det visade sig vara precis lagom. Uppsägningar kunde undvikas och knappt tio procent av kommunerna redovisade sedermera underskott för 2009. Krishanteringen var en av komponenterna som fick Anders Borgs stjärna att stiga snabbt. Han utsågs två år senare till EU:s bästa finansminister.

Visst har kommunerna haft stora kostnader för asylmottagningen, som nu fortplantar sig med integrationsproblemen. Den demografiska utmaningen, fler äldre och barn i förhållande till de yrkesverksamma, börjar också att ge avtryck i ekonomin. Samtidigt närmar sig en nedgång i konjunkturen.

Men lågkonjunkturen är inte här. Arbetslösheten spås öka från 6,8 procent i fjol till 7,0 procent i år och nästa år. Tillväxten sjunker under 2020 för att stiga något igen 2021, till 1,8 procent, enligt finansdepartementets prognos. Under 2009 föll Sveriges ekonomi som en sten, med 5,2 procent. De statliga miljarderna kan med andra ord hållas inne ett tag till.

De fyra oppositionspartierna har bara en sak gemensamt, att de ogillar Januariavtalet och gärna vill byta regering. Men pengar till välfärden är ett illa valt tillfälle, det blir tydligt bara av de olika förslagen. M: finansiering genom mindre bistånd, färre extratjänster och inget friår. V: Ingen finansiering alls, belastar statens budget.

Även om inte läget är akut är tendensen obeveklig. Så många som en tredjedel av kommunerna kan gå med underskott 2019, enligt Sveriges kommuner och regioners ekonomirapport i oktober. Regeringen bör följa utvecklingen noga och söka ett brett politiskt stöd för extra insatser i samband med att vårbudgeten presenteras i april.