Ledare: Varannan herrarnas är ett uselt jämställdhetsmål

P4 Uppland uppmärksammar att betydligt fler kvinnor än män är chefer i Uppsala kommun (7/9). Av de kommunala cheferna är 71 procent kvinnor. P4 påtalar att den ojämna könsfördelningen går emot regeringens jämställdhetsmål om att "makt och inflytande ska vara jämnt fördelat". Men i så fall kan det vara regeringens mål det är fel på. 

Jämställdhet är att alla människor ska ha lika förutsättningar oavsett kön, och inte utsättas för könsdiskriminering. Det innebär inte nödvändigtvis varannan herrarnas, överallt och alltid. Att kvinnor dominerar på chefsposter i kommuner - mönstret i Uppsala följer kommun-Sverige i stort - har sina förklaringar.

Precis som HR-direktören Anna Bittner säger till P4 jobbar många kvinnor inom kommunen, som exempelvis vårdbiträden, lärare och barnskötare. Givetvis märks kvinnodominansen i kommunerna även i ”toppen”, på samma sätt som färre kvinnor på poster inom näringslivet avspeglar en ojämn könsfördelning i börsbolagens styrelser.

HR-direktören i Uppsala intygar att kommunen rekryterar efter kompetens, och så länge motsatsen inte bevisas är det precis som det ska vara. I P4:s granskning nämner en intervjuad statsvetarprofessor även att kvinnor är bättre utbildade. Det så kallade utbildningsgapet mellan män och kvinnor påverkar förstås också hur det ser ut på chefsposterna.

Att kvotera in män, med sämre meriter, vore såväl moraliskt som juridiskt tveksamt. Ändå blir radions vinkel att kommunen inte följer regeringens jämställdhetspolitiska mål. En intervjuad representant från Jämställdhetsmyndigheten fyller i om att könsfördelningen, enligt regeringens mål, ska vara jämn. 

Frågan är vad det ska betyda i praktiken. Kvotering på chefsposter, eller att försöka välkomna både män och kvinnor till den kommunala förvaltningens olika sektorer? Det sistnämnda fokuserar på lika möjligheter och inkludering. Kvotering handlar däremot om lika utfall, det vill säga att en andel chefsposter skulle öronmärkas för män. 

Frågan som borde ställas är om regeringen förespråkar kvotering.

Tidigare använde sig exempelvis lantbruksuniversitetet en form av positiv särbehandling, så kallad "viktad lottning", för att få in fler män på veterinärutbildningen. Uppsala tingsrätt slog då fast att den positiva särbehandlingen av männen i praktiken gjorde att kvinnorna kvoterades bort. 

Förespråkar regeringen en sådan orättvisa?

Om nu kvinnor är mer utbildade och erfarna inom kommunal sektor är det inte mer än rätt att fler kvinnor blir chefer.