Ledare: Något bör göras när byggandet är bottenfryst

Bostadsbyggandet har tvärnitat i Uppsala län. Särskilt i Uppsala kommun, där det byggdes mindre än i Tierp och Håbo under första halvåret. Det är faktiskt bara att ställa sig vid Slottet och blicka ut över stan för bekräftelse. Efter flera decennier med byggkranar som avtecknat sig mot Uppsalahimlen ser man nu inte en enda.

Under januari-juni 2022 påbörjades 1 102 lägenheter och småhus i kommunen. För samma månader i år är siffran 61 (!) och då enbart villor och radhus. Det är en minskning av byggandet med 94 procent. Endast Enköping kommer i närheten av Upplandskommunerna, med 89 procents minskat byggande. Inte ett enda flerbostadshus har alltså börjat byggas i Uppsala under 2023.

Det är inte så förvånande med tanke på läget i svensk ekonomi. Ett hushåll som tvekar om att köpa en ny kaffebryggare är förstås ännu mer återhållsamt med en nybyggd fyrarummare i Uppsala, med x antal tusen i räntekostnader och y kronor i månadsavgift.

Om x och y ska kunna ges ett värde i hushållsbudgeten för 2024 och 2025 måste det komma tydliga besked från Riksbanken och andra myndigheter under hösten och vintern, om räntan, inflationen, kronkursen, tillväxten och arbetslösheten. Man måste få veta att botten är nådd och få en säkrare prognos för framtiden. Innan det klart händer knappast någonting.

Det är extra olyckligt att just byggbranschen stannar, eftersom varje nytt hus ger så många kringjobb med mark och anläggningar. Många i den politiska oppositionen tycker kanske också att det är dålig tajmning av regeringen, som i redan i fjol började avveckla investeringsstödet för hyresrätter. Under 2016-2022 beviljades 24 miljarder kronor i stöd för 66 000 bostäder, 88 procent hyresrätter och resten studentbostäder.

Regeringen anser att stöden varit ”kostsamma och med låg träffsäkerhet”. Det stämmer, men på marginalen hade ett stöd kunnat hålla i gång ett byggande i mindre skala, till exempel konverteringar av bostadsrätter till hyresrätter för mindre riskbenägna kunder. Det är kostnaderna som är problemet, bostadsbristen är fortfarande skriande.

Kanske kommer någon form av stöd inför nästa år, samtal pågår mellan branschen, politiken och myndigheterna. Annars är det viktigaste, som landshövdingen Stefan Attefall påpekar, att kommunerna är beredda när byggandet tar fart igen. ”Vi måste ha en hög beredskap, ha inventerat lämpliga områden så att hanteringen blir smidig”, säger han (UNT 1/10).

Att ha en före detta bostadsminister (2010-2014) som landshövding kan vara en liten, men ändock en fördel, om byggkranarna ska kunna komma tillbaka till Uppsala.