Presidentvalet i veckan skulle ge en formell legitimitet åt den redan sittande presidenten, fältmarskalk Abdel Fattah al-Sisi, som tog makten i en kupp mot den valde presidenten Muhammad Mursi 2013. Om utgången kunde ingen tvivla, även om Sisi faktiskt fick en motkandidat, vänsterpolitikern Hamdin Sabbahi. Frågan var bara vilka siffror som valmyndigheterna skulle finna lämpligt att presentera.
Åtminstone två faktorer talar för att röstsiffrorna långt ifrån säger sanningen. Den ena är den klassiska i länder utan demokratisk tradition – valfusk i stor skala.
Trots att stödet för Sisi som den som gjorde slut på Muslimska brödraskapets allt mer impopulära dominans länge varit stort och motkandidaten inte var något verkligt hot så kunde regimen inte låta bli att fuska. Egyptier utomlands berättar att valmyndigheterna stulit id-nummer för att öka på antalet röster för Sisi. Som vanligt i sådana sammanhang har man också råkat få med personer som för länge sedan avlidit, men står kvar i registren.
En annan faktor är att Muslimska brödraskapet, trots att Mursi blev allt mer impopulär och visade allt starkare auktoritära tendenser, alltjämt har ett stort stöd bland väljarna. Eftersom brödraskapet uppmanat till valbojkott kan man räkna med att bortåt en fjärdedel av egyptierna hållit sig borta från presidentvalet, oavsett vilka siffror för valdeltagande som myndigheterna uppger.
Det finns också andra bedömningar av det verkliga opinionsläget. Flera lokala och internationella opinionsinstitut har under lång tid undersökt de politiska attityderna i Egypten. Rami Khouri, chefredaktör för tidningen The Daily Star i Beirut, har pekat på några samstämmiga resultat från mätningar av detta slag.
Ett sådant är att mångfalden av politiska uppfattningar är stor och ingalunda låter sig reduceras till för eller mot Sisi eller för eller mot Muslimska brödraskapet. Ett annat är att stödet för enskilda personer eller partier kan växla kraftigt över tid.
Både det välkända Pew Research Center och den lokala Baseera registrerar fallet i sympatier för Mursi och Muslimska brödraskapet under Mursis tid som president. Men de finner också att brödraskapet har en stabil kärna av anhängare som kan ligga kring 25 procent av väljarna. Vidare ser man att en klar majoritet anser att levnadsvillkoren försämrats och att de är oroliga för hur landet utvecklas – samtidigt som hela 83 procent enligt Baseera uppger att de inte är rädda för statsmakten.
Man anar här en bestående effekt av den arabiska våren och revolutionen mot diktatorn Hosni Mubarak. Egyptierna tycks inställda på att bedöma den nya ledningen efter vad den åstadkommer. Det borde trots valresultatet vara oroande för fältmarskalk al-Sisi.