I onsdags, 13 maj, skrev Magnus Krantz i sin ledare om att Fairtrade inte är något facit. Delvis är vi beredda att hålla med. Fairtrade är inte lösningen på alla problem och kan inte ensamt utrota fattigdom i världen. För det behöver vi vara flera som bidrar. Det behövs modiga politiker och drivande civilsamhällesorganisationer men du och jag som konsument har också möjlighet att bidra.
Samtidigt som det finns många rapporter som visar på att Fairtrade fungerar är SOAS-rapporten som ledaren refererar till viktig i vårt arbete för att förbättra vårt arbete.
Här visar exempelvis rapporten att det te-plantage som endast säljer en procent av sitt te som Fairtrade har de anställda inte märkt av förmånerna med att vara Fairtrade-certifierade. Det gör att vi behöver fokusera på att fler konsumenter handlar Fairtrade-märkta produkter och att de plantage och kooperativ som i dag är certifierade får sålt mer av sina produkter som Fairtrade.
Många produkter såsom kaffe och kakao odlas i dag av familjejordbruk, 80 respektive 90 procent. Problemet för många småskaliga odlare är att de är fast i en nedåtgående fattigdomsspiral, som förvärras av instabila priser, bristande resurser för återinvesteringar och allvarliga konsekvenser av klimatförändringarna.
Ska odlare kunna effektivisera sina jordbruksmetoder, investera i föryngrade plantor och hantera klimatförändringarna måste de ges ekonomiska förutsättningar för en sådan utveckling.
Vi är glada över att Uppsala nu är en Fairtrade City-diplomerad kommun. Ett beslut som förändrar liv i länder med utbredd fattigdom. Det gör att fler odlare och anställda själva får verktyg att ta sig ur fattigdom. Genom att kommunen i sin offentliga upphandling ställer sociala krav och genom att du och jag som konsument kan göra medvetna val i butiken.
Tillsammans kan vi göra världen lite bättre. Alternativet är att inte göra något alls och vi är övertygade om att på den punkten är ledaren i UNT och vi överens.
Magdalena Streijffert, generalsekreterare Fairtrade i Sverige