Ledare: Minska mobbarnas makt

Att en elev som går till skolan med en klump i magen av rädsla för att på olika sätt utsättas för mobbning kommer att prestera sämre är inte svårt att förstå. För den som tvivlar finns nu en färsk rapport från OECD. Det är Pisa-undersökningen från 2015 som utöver att testa elevers kunskaper i naturkunskap, läsförståelse och matematik även lät 15-åringar svara på frågor om hur de trivs i skolan.

Rapporten visar att var sjätte svensk elev utsätts för mobbning. För flickor handlar det ofta om utfrysning medan det är vanligare att pojkar blir slagna. Detta mönster går igen även i övriga OECD-länder. Pojkar och flickor är olika, vad än genusvetare vill låta påskina.

Elever som utsätts för mobbning presterar sämre i Pisa-testerna. De är också mer benägna att skolka vilket naturligtvis inte är gynnsamt för att tillägna sig kunskaper.

Vad gäller mobbning så ligger Sverige på en genomsnittlig OECD-nivå. Enligt stiftelsen Friends har mobbningen i svenska skolor sett ungefär likadan ut de senaste tjugo åren, vilket naturligtvis inte är någon tröst för de elever som utsätts här och nu.

Vad som är mer oroande i Pisa-rapporten är att Sverige sticker ut som ett av de länder där känslan av tillhörighet minskar mest. Var femte niondeklassare känner sig ensam i skolan. Elever som känner sig utanför, missanpassade – eller bara inte omtyckta – presterar sämre även de.

Det är fler flickor än pojkar som känner sig ensamma, men framförallt är det fler barn från ekonomiskt utsatta hem samt elever med utländsk bakgrund som upplever att de saknar en känsla av sammanhang när de går till skolan.

Den psykiska ohälsan bland unga, särskilt flickor, ökar. Detta är något som bör tas på största allvar och berör mer än bara skolmiljön. Trassliga familjerelationer, ett försvagat civilsamhälle och en ytlig bild av lycka som trängt undan de goda dygderna – förklaringarna kan vara många.

Skolan kan inte lösa alla samhällets problem, men den kan göra sitt bästa de timmar eleverna är på plats. Något som Skolverket menar har dokumenterad effekt för att minska mobbning är ordningsregler och disciplin.

Detta har som bekant inte varit något som direkt omhuldats i den svenska skolan under de senaste decennierna. Vanföreställningen om att odrägliga barn skulle vara mer kreativa än andra har under lång tid varit utbredd.

Dessutom är många lärare osäkra på sina befogenheter när det gäller att skapa en lugn och trygg miljö. En enkät gjord av Skolvärlden (22/4-15) visade att var fjärde lärare har avstått från att ingripa vid bråk av rädsla för att anmälas. I rapporten ”Studiero – vägen till kunskap” från Lärarnas riksförbund säger var femte lärare att de saknar stöd från skolledningen för att upprätthålla ordningen.

När vuxenvärlden tappar kontrollen lämnas fältet fritt för små pennalister. Resultatet blir barn som mår sämre och presterar sämre i skolan. Det har vi inte råd med, varken som kunskapsnation eller som medmänniskor.