Den borgerliga regeringens friskolereform frÄn 1992 spelar en stor roll i den pÄgÄende svenska skolkrisen. Det konstaterar Johan Wennström, doktorand i statsvetenskap, i nyhetsmagasinet Fokus (3/2). Det var alltsÄ inte bara vÀnsterns fel, vilket det ibland kan framstÄ som. Reformen innehöll flera brister som fortfarande inte har ÄtgÀrdats fullt ut, vilket nu tagit sig uttryck i den sÄ kallade betygsinflationen.
Wennström poÀngterar i sin artikel att regleringen av friheten för friskolorna, som skulle leda till en godartad konkurrens, var för naiv. Bristen pÄ tydliga krav gjorde att skolorna kunde locka elever med annat Àn kvalitativ undervisning, dÀr det tydligaste exemplet Àr höga betyg. Vikten av en gemensam mÄttstock för konkurrerande verksamheter fÄr inte underskattas, menar Wennström.
I dag Àr Sverige det enda landet i vÀrlden utan extern kontroll av betygssÀttning, det vill sÀga kontroll utanför den aktuella skolan. Fördelen med en sÄdan Àr att en aktör utan partiskt intresse i att locka elever till skolan kan se hur och varför ett visst betyg sÀtts. I nulÀget finns alltsÄ ingen sÄdan möjlighet att sÀkerstÀlla att betyg sÀtts pÄ rÀtt grunder.
Den övriga skolverksamheten har dÀremot utsatts för regelbunden granskning. Dessa kontroller utförs av Skolinspektionen, som infördes 2008 av den borgerliga regeringen. Sedan dess har myndigheten i flera rapporter konstaterat att det finns stora brister och en osÀkerhet hos skolorna kring just betygssÀttning.
Till exempel lĂ€ggs i rapporten âTillsyn och bedömning av betygssĂ€ttningâ frĂ„n 2013 stor vikt vid att analysen av betygssĂ€ttningen bör skĂ€rpas. Men skulle Skolinspektionen kunna ta sig an den uppgiften? I oktober 2016 meddelade gymnasieminister Anna Ekström (S) att hon ska inleda ett samtal med myndigheten om just detta. Eftersom Skolinspektionen sköter övrig granskning av skolans verksamhet vore det lĂ€mpligt för den att Ă€ven ansvara för kontroll av betygssĂ€ttning.
Det har talats om sjunkande resultat i Pisa-mÀtningar och om betygsinflation pÄ de svenska skolorna. För att ÄtgÀrda bristerna har Ätskilliga reformer diskuterats och i vissa fall genomförts. Nyligen berÀttade utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) att han vill att tillsynen gÀllande religiösa friskolor ska ses över. Förhoppningsvis Àr detta ett steg pÄ vÀgen till att ocksÄ betygsfrÄgan uppmÀrksammas ytterligare av regeringen.
Friskolereformen var i grunden bra, men för att konkurrensen ska fungera mĂ„ste gemensamma mĂ„ttstockar kring betygssĂ€ttning finnas, precis som Wennström konstaterar. PoĂ€ngen med friskolor Ă€r att de ska konkurrera med bĂ€ttre utbildning, men om inga externa kontroller görs sĂ„ finns risken att kopplingen mellan betygen och kunskapen eroderar â och i lĂ€ngden blir eleverna lidande. Om inte annat sĂ„ har Pisa-undersökningarna redan visat att okontrollerade betyg inte nödvĂ€ndigtvis speglar vilken kunskap som finns bland svenska elever.