Uppsala som modernt centrum för den färskaste och vassaste tekniken var lite oväntat ett tema i statsminister Stefan Löfvens tal under Almedalsveckan på Gotland. Åhörarna skulle inte bara tänka på Uppsala universitet, Slottet och Fyrishov när de tänker på Uppsala utan också skänka det nyaste nya inom materialvetenskapen en tanke. Industriföretaget VBN, som med hjälp av 3D-teknik utformar stålkomponenter för industrin ligger den gamle Metallordföranden, numera statsministern, Löfven varmt om hjärtat. Vi alla borde känna en utvecklingsmoral så att de individuella begåvningsförutsättningarna också kommer hela samhället till del, manade han.
Vad har statsministerns utkorande av Uppsala som framtidspilot för bäring i Uppsalas vardag? Ska vi alla stå i lydig andakt inför framtidens spetsteknik och lägga ned det vi har för händer, eftersom det vi arbetar med inte är något värt i framtiden?
Nej, naturligtvis inte. Men man kan ta tillfället i akt att begrunda Uppsalas totala kunskapspotential och då se att den inte bara innehåller spetskompetens inom tekniken utan också en enorm bredd i övrig kompetens. På ett seminarium under Almedalsveckan påminde Statistiska Centralbyrån om att flykten från landsbygden till städerna är en väl underhållen myt och att urbaniseringen visserligen eskalerar – men inte på landsbygdens bekostnad. De som utgör befolkningstillväxten i städerna är stadsbornas egna barn samt invandrare från andra länder. Landsbygdens egna bor kvar.
För Uppsala som är landets största landsbygdskommun med en fjärdedel av kommunens 207 000 invånare bosatta på landet ger detta en enorm spännvidd. Visserligen pendlar många av landsbygdens Uppsalabor till Uppsala och Stockholm men det finns en stor mängd företagare, främst inom de ariella näringarna, som både bor och arbetar på landsbygden. De borde ge kommunen mycket positivt men i många fall verkar de mest medföra bekymmer. Dagens lantbrukare har lika stora behov av välfungerande bredbandsuppkoppling som vilken hightech-doktorand som helst och skolor och kollektivtrafik behövs också på landsbygden, även om bilen är en nödvändighet för den som valt att leva utanför stadskärnan.
För hundra år sedan var landsbygden rekryteringsbas för den växande industristaden Uppsala. När jordbruket mekaniserades lämnade många det livet och invandrade till staden där de omedelbart fick jobb. I dag sker inte rekryteringen på det viset men landsbygden behövs lika mycket för Uppsala som kommun.
En avfolkad uppländsk landsbygd skulle ställa oöverstigliga krav på bostäder inne i staden och bland annat Uppsalaslätten är nödvändig för Uppsalas livsmedelsförsörjning. Däremot borde en motsatt förflyttning vara önskvärd: de förorter till Uppsala som ligger väl till för kollektivtrafiken skulle kunna byggas ut med fler bostäder och mer service för att lätta på trycket i Uppsala.