Vad stort sker, det sker tyst

När vårbruket startar norr om Ystad samlas snabbt stora skaror glador, seglande över traktorerna.

Foto:

Kolumnist Bo Pellnäs2014-12-20 00:01
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

De kommer från alla håll och man kan undra hur de så fort vet att kalaset kan börja. Nästan på samma sätt tycks nyhetsjournalisterna samlas till det hörn på jorden där en konflikt brutit ut. Där svävar de ett slag, så länge det finns underlag för artiklar som någon vill publicera. Men så, plötsligt, är de försvunna till någon annan skådeplats, mer intressant.

Ett bedrägligt lugn lägrar sig där alldeles nyligen ond bråd död och mänskligt lidande skildrades i både ord och bild. Det medför att fältet plötsligt är fritt för parterna i en konflikt att agera nästan ostört, om inga internationella observatörer är på plats, samt att de nyheter som ändå kommer ut ofta formuleras och sprids av olika propagandakontor.

För oss långt borta ligger det nära till hands att tolka tystnaden så, att konflikten är på väg mot en lösning eller kanske har gått i stå. Precis som fallet tycks vara i Ukraina för tillfället. Då gäller det att begrunda Geijers ord: ”Vad stort sker, det sker tyst”.

Det faktum att kanonerna för ögonblicket kan ha tystnat, innebär inte alls att det politiska spelet upphört eller ens att det militära läget har frusits. Men sannolikt har de styrande i Kiev för ögonblicket tvingats avstå från att försöka återerövra områden i Donbass-regionen. Det kan bero på en kombination av militär oförmåga och stora problem att finansiera kriget.

Att den ryska sidan för stunden ligger lågt kan ha flera orsaker. Den troligaste är att Putin nu ser fördelar med att undvika fortsatta större strider. Därigenom kan man i lugn och ro stabilisera läget i de områden man ryckt loss och rent administrativt knyta dem närmare Ryssland samt säkra den ryska kontrollen över både medborgare och krigsherrar. Det innebär inte att vidare målsättningar har övergivits, utan bara att man gått in i en fas där man försöker att normalisera förhållandet till omvärlden.

Putin är väl medveten om hur flera socialdemokrater och storföretagare i Tyskland finner varandra i en strävan att snarast återskapa bra relationer med Ryssland. Därför är ryska bemödanden att slå en kil mellan USA och Tyskland högt prioriterade i Kreml.

Till all lycka tog förbundskansler Merkel ett viktigt ställningstagande i ett tal nyligen. Hon fördömde Rysslands agerande i Ukraina som ett brott mot ingångna avtal och internationell rätt, men anklagade även Putin för att blanda sig i de forna öststaternas inre angelägenheter. Det var ett skarpt uttalande av en före detta DDR-medborgare som måste ha väckt förstämning i Moskva.

Återstår då bara att önska sig att nyhetsbyråerna, tv-kanalerna och de stora tidningarna läser Geijer och inser att även den ukrainska vardagen bör bevakas.

För övrigt anser jag att Gotland måste försvaras.

Bo Pellnäs

Säkerhetspolitisk debattör och fristående kolumnist i UNT

Perspektiv