Politikerna trasslar med försvaret

Länge var svenskt försvar en icke-fråga.

Foto: Fotograf saknas!

Kolumnist Gunvor Hildén2017-07-08 00:00
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Förra statsministern Fredrik Reinfeldt (M) var totalt ointresserad av försvarsfrågor. Det var ju fred i Europa som gällde. Men de senaste åren har försvaret plötsligt blivit en aktuell fråga, som är föremål för ständiga förhandlingar mellan de politiska partierna, åtminstone några av dem.

Vänsterpartiet vill inte.Sverigedemokraterna får inte. Liberalerna tycker att de andra partierna är alltför snåla. Socialdemokraterna, Moderaterna, Centern, Miljöpartiet och Kristdemokraterna förhandlar.

Men det går inte bra.

Försvaret säger sig behöva 10 miljarder extra fram till 2020. Opinionsundersökningar visar att en majoritet av svenska folket, 55 procent, vill ha högre försvarsanslag. Försvarsminister Peter Hultqvist försöker hitta ett förslag som både tillfredsställer finansdepartementet och Miljöpartiet som vill bromsa och de borgerliga partierna som vill satsa på försvaret. Än har man inte nått någon överenskommelse. Men det brådskar. I höst avgörs frågan.

Säkerhetsläget i Östersjöområdet är helt klart mer spänt än det var bara för några år sedan. Vi har aggressiva flyg- och ubåtsaktiviteter i Östersjön, säger den brittiske försvarsministern Michael Fallon till Dagens Nyheter.

Ryssland satsar stort på militär aktivitet, inte minst i Östersjöområdet. Nato har å sin sida sänt in 4 500 militärer till de baltiska länderna och Polen. Östersjön har blivit en plats för konfrontationer mellan Öst och Väst. Landet med den längsta Östersjökusten är Sverige.

Samtidigt är Sverige det land som minskade sitt försvar mest under den fredliga perioden i början av 2000-talet. Inte mindre än 97 procent av arméns förband lades ned efter det kalla kriget. Värnplikten avskaffades men återinförs nu när de svenska politikerna sent omsider har upptäckt det nya, mer farliga läget.

Sverige är alliansfritt. De borgerliga partierna har så småningom kommit överens om att landet bör gå med i Nato, men Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet säger absolut nej. En majoritet av svenska folket säger också nej, men övertaget minskar.

Och regeringen, främst försvarsminister Peter Hultqvist, har varit mycket aktiv för att få i gång försvarssamarbete med andra västländer. Vi har numera försvarsavtal med en rad länder, bland andra England och Tyskland.

Också med EU finns avtal. USA:s försvarsminister James Mattis har lovat amerikanskt stöd om Sverige hotas. En majoritet av svenskarna är positiva till militärövningar med USA, och det kommer det också att bli i höst.

Men trots alla avtal om hjälp från väst betonar regeringen att Sverige är alliansfritt. Det innebär att alla löften om hjälp i svåra krissituationer kanske inte hjälper.

Det finns bara ett säkert sätt för vårt land att få hjälp i en försvarspolitisk krissituation: Medlemskap i Nato.

Kolumnen

Läs mer om