Influencer är en person som utövar inflytande över en grupp andra personer utan att träffa dem. I stället umgås influencern med dem på nätet. Det är frågan om mycket personliga relationer som gör att influencern och följarna står varandra mycket nära.
Många influencers ägnar sig på heltid åt sin gärning som influencer och livnär sig på reklam av olika slag. Det fungerar så att influencern skapar intresse kring ett visst varumärke, en produkt eller en tjänst. En skicklig influencer ser till att reklamen naturligt passar in i den övriga verksamheten.
Men det finns också uppenbarligen några influencers som tar betalt direkt av sina följare. En av dem är Joakim Lundell, mer känd som Jockiboi. Han har 187 368 prenumeranter på sin Youtube-kanal och bör alltså vara en mycket inflytelserik influencer. Att ha en sådan person som medlem i ett politiskt parti borde vara en dröm för partiet. Men gissningsvis föredrar en sådan person att vara fristående från alla partier och organisationer.
En influencer med nästan 200 000 följare måste rimligen ha mycket stor makt i nästan alla sammanhang. Man får ju utgå från att hans anhängare stöder hans åsikter eftersom de är villiga att betala för medlemskapet.
Hur viktiga influencers anses vara kan man förstå när det visar sig att samtliga partiledare har gått med på att intervjuas av Margaux Dietz, som nyligen vann priset som Årets Influencer, enligt SvD.
Influencernas stora makt är uppenbarligen något som både oroar och stimulerar politiska partier. Väljarna är tydligen inte så intresserade av partiernas kampanjer ute på gator och torg. De tycks föredra att hänga på Facebook, Instagram, Twitter eller Snapchat. Kontakter via nätet har vi alla nästan dagligen.
Med tanke på valet är väljarnas intresse för nätvänner viktigt. Effekten kan bli att väljarna struntar i partiernas kandidater och i stället kryssar sina egna. Resultatet kan bli förvånande och kanske också obehagligt för de politiska partierna. Det parti som hittills mest förekommit på Facebook är Sverigedemokraterna som länge med framgång drivit sin politik där. Den hårda tonen passar dem bra.
Men Facebook och Twitter har också använts för att manipulera och sprida desinformation. Både i Frankrike och USA har falska uppgifter spridits, enligt uppgift av rysk underrättelsetjänst. Också andra kan utnyttja de möjligheter till lögner som nätet ger.
Nu använder ju även partierna nätet för sina kampanjer, inte minst för att nå nya väljargrupper. Men resultatet är ju inte självklart. Sociala medier ger både chanser och risker. Frågan är vilka som först lär sig att behärska den nya tekniken.