Från att ha toppat nyproduktionen av bostäder i landet har byggföretagen i Uppsala drabbats av en klar nedgång. Om branschorganisationen Byggindustrierna får rätt i sina prognoser blir minskningen av nybyggda lägenheter i flerbostadshus i landet ungefär 30 procent mellan 2017 och 2019.
I Uppsala märks trenden tydligast. Såväl byggföretag som planerare och kommunpolitiker borde få skrämselhicka av siffrorna eftersom bostadsbyggandet fått kommunen att surfa på en stark planeringsvåg inför framtiden. Den kommande utbyggnaden av Ulleråker, det nygamla Eriksberg, södra staden, det nyligen öppnade Uppsalapaketet med fyrspår, järnvägsstation i Bergsbrunna och en stor mängd nybyggda bostäder – allt detta vilar på antagandet att Uppsala fortsätter att växa och att byggföretagen hänger med i utvecklingen av bostadsförsörjningen. Frågan om Uppsalas planer är hållbara har ingen riktigt velat höra, än mindre besvara.
Den allvarligaste frågan som inte går att slå dövörat till för längre är denna: vilka är de människor som ska bo i de nya bostäderna? Långt ifrån alla personer som redan är Uppsalabor eller de som vill flytta hit har råd med den höga standard som byggföretagen förser de nya bostäderna med. Visst har en avsevärd mängd människor de inkomster som krävs, men som sagt inte alla.
Det genomgående förtecknet för nybyggenskapen tycks ha varit ”vi bygger hög standard så att det blir hållbart i framtiden”. Men återigen, alla har inte råd med den ”framtiden”, inte nu och kanske inte heller om 20 30 år.
De senaste månadernas svårigheter för byggföretagen har alltså fått dem att dra i nödbromsen. Det är gott eftersom det ger utrymme för eftertanke. Marknaden för fyra – fem-miljonerslägenheter med högsta tänkbara standard verkar vara mättad. Det är nu dags att inse att de med lägre inkomster också efterfrågar nybyggt. En hållbar nybyggenskap behöver inte ha skyhög standard.
Att bostadsmarknaden stagnerat hänger säkert till viss del ihop med de nya amorteringsreglerna, men det är inte den enda förklaringen. Uppsalaborna och de som vill flytta hit har nu visat att alla inte kan betala flera miljoner för en liten lägenhet eller 15 000 i hyra för en nyproducerad trerummare. Inte heller kan alla ensamstående mammor som vill ha en hyrestrea visa upp lönebesked på över 400 000 kronor om året.
Det är hög tid att bostadsmarknaden i Uppsala sansar sig. Det är dags att alla inblandade ägnar sig åt en stunds eftertanke och realitetsanpassning. Uppsala har visserligen många höginkomsttagare men det går inte att planera en utbyggnad efter monosociala förtecken. I Uppsala bor alla sorters människor och det ska vi vara glada över. Därför bör staden planeras så att alla sorter också har råd att bo här.