I februari nästa år är det dags. Då ska utredningen om ett framtida konstmuseum i Uppsala vara klar. Strax därpå ska det också kunna bli ett beslut om ett nytt museum, förutser finanskommunalrådet Erik Pelling.
Fan tro`t, som doktor Relling säger i Ibsens Vildanden. Stora kommunala satsningar på kultur ska ta evigt lång tid att komma fram till, säger Uppsalatraditionen. Stadsbibliotek, konserthus, stadsteater finns i de flesta större städer med självaktning, men i Uppsala har det krävts årtionden för att inte säga ett århundrade av tvekan, debatter och strider för att komma till skott och beslut om investeringar i kulturen.
Det är naturligtvis inte något fel på debatt eller ens strider innan en kommun fattar beslut om stora och strategiskt viktiga och kostnadskrävande kulturinstitutioner, men det finns ju gränser för tålamodet. Alltför mycket tvekan och osäkerhet kan göra att en beslutsprocess går i stå och kanske till och med upphör.
När det gäller ett framtida konstmuseum tycks det nu ändå röra på sig rejält och det är bara att hoppas på att missnöjet med det nuvarande konstmuseets lokallösningar kan få ett avslut.
Tre huvudalternativ har gått vidare i utredningen. Inget av förslagen är en helt nyuppförd byggnad. Det är både en fördel och en nackdel. Ett nybyggt museum innebär möjligheter att skräddarsydda lokaler för ändamålet. Men detta kan i sin tur vara en nackdel, inte minst för beslutsprocessen. Minns de nästan hundra åren som gick innan Konserthuset äntligen byggdes. Allt ska vridas och vändas på till en kompromiss innan beslut kan fattas. Vem tror att det skulle kunna bli ett konstmuseum inom överskådlig tid?
Att inrymma ett museum i en befintlig byggnad med nödvändiga nya tillbyggnader kan därför bli en fördel, inte för att det skulle bli särskilt mycket billigare att bygga om än att bygga nytt, utan för att man redan får en given ram att förhålla sig till, en ram som kan bli ett arkitektoniskt plus.
Uppsala slott, kvarteret Hugin och Ångqvarnskvarteret är de tre huvudalternativ för placering av det framtida konstmuseet. Fortsatt placering på slottet önskas av flera intressenter men detta alternativ eliminerar inte slottets stora nackdel – svårtillgängligheten. Tekniska lösningar skulle bara förstärka den barriär slottets läge utgör. Det ska vara lätt för Uppsalaborna och övriga besökare att komma in i museet.
Då är de två andra alternativen att föredra. De ligger inom stadskärnan, kräver visserligen också stora om- och tillbyggnader men har läget som stort plus. Särskilt Ångqvarn skulle kunna bli ett attraktivt konstmuseum, inrymt i gamla industrilokaler vars rymd och utformning kan ge museet en särskild identitet. Ett konstmuseum där skulle innebära att museets huvudinriktningar på konstupplevelser och konsthistoria kompletteras av en stark anknytning till stadens historia.