I Stadsträdgården ger de höga lindarna, lönnarna och övriga lövträd välbehövlig skugga heta sommardagar och karaktär åt stadsmiljön. Dessa träd utgör också tillsammans med den vidsträckta Stadsskogen och skogsmiljöerna i stadens olika delar, inte minst Eriksberg, en motvikt mot framför allt utsläppen från biltrafiken. Stadskärnans luft blir lite mindre dålig av träden.
Uppsala kommun fick i veckan återigen utmärkelsen Årets klimatstad. Det är Världsnaturfonden som bedömer landets kommuner och det är andra gången på några få år som Uppsala kammade hem förstaplatsen. En rad olika åtgärder som berör inte bara själva kommunen utan också företagen, universiteten och övriga institutioner har bidragit till framgångarna. Symbolpolitik, fnyser kanske somliga. Men det är fel. Uppsala kommun är helt enkelt bra på att vidta åtgärder med sikte på förbättring av stadens miljö och att där få med sig övriga viktiga aktörer som är verksamma i kommunen.
År 2018 har av kommunen utropats som Stadsträdåret. Kommunen sätter från och med i år ett pris på varje träd som finns på kommunens mark, sammanlagt 26 000 träd. Den som hugger ned eller skadar ett träd får betala vad det kostar att vara oaktsam, allt enligt en modell som tagits fram vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp och universitetet i Glasgow i Skottland.
Modellen används redan av flera kommuner i landet. Ett exempel är vid byggandet av Västlänken i Göteborg där Göteborgs stad satt ett värde på mer än 1 000 träd. Också i Tysklands huvudstad Berlin med klassiska trädmiljöer som allégatan Unter den Linden har man tidigare satt ett pris på en rad träd och även märkt upp dem.
Konsekvenserna av Stadsträdåret och prissättningen av kommunens trädbestånd har inte oväntat väckt kritik. Orimligt med de höga kostnaderna, anser såväl en av byggherrarna Uppsala Akademiförvaltning som oppositionsledaren Fredrik Ahlstedt (M), som dessutom ifrågasätter att byggföretaget måste betala dubbelt, både för det träd som försvinner och för det som ska nyplanteras.
Ovan nämnda Alnarpsmodell är en strikt kommersiellt uträknad modell. Forskarna som arbetat fram den har räknat på vad olika träd vid ett urval plantskolor kostar i inköp. Utgångspunkten är stammens omkrets en meter ovanför marknivån och från detta mått görs uträkningen. Att bygga kostnaden på såväl det träd som försvinner och det som måste nyplanteras hänger ju samman med att det tar tid för träd att växa.
Modellen är inte komplett ännu. För att den ska bli fullständig måste en kostnad för övriga värden, som är mer svårbedömda, fastställas. Det gäller det värde ett träd har som regulator för luftföroreningar, dagvattenutsläpp och den skugga som ett träd kan ge. Svårt att mäta? Ja, men inte omöjligt. Och framför allt är dessa faktorer förutsättningar för en fortsatt god stadsmiljö.