Dagens Uppsala med nära 220 000 invånare ska öka med drygt hälften till 350 000 år 2050. Det kräver en stor expansion av bostadsbeståndet och kommer att sätta politiker, planerare och framför allt Uppsalaborna på hårda prov. Nybyggenskapen kommer att ske på nya områden inom staden och i kommundelarna och inte minst sker tillskottet av nya bostäder genom förtätning av redan etablerade bostadsområden.
Ulleråkersområdet är ett exempel på sådan etablerad bebyggelse som kommer att präglas av kraftig utbyggnad, Eriksberg ett annat. Det betyder att de gamla gatustrukturerna kan komma att stöpas om, att byggnader kilas in på grönytor som tidigare stått utan bebyggelse eller att det befintliga bostadsbeståndet får påbyggnader. Uppsalaborna kommer att ställas inför utmaningar.
Uppsala stads karaktär var ju ända in på sent 1900-tal småstadens. Stadens skala var liten och länge var det de offentliga byggnaderna som slottet, Domkyrkan, Universitetshuset, Gustavianum som i sin storskalighet och pregnanta arkitektur, stack ut. Så småningom tillkom Konsert- och kongresshuset, Akademiska sjukhusets och de två universitetens tillbyggnader och i stadens utkanter de enorma externvaruhuskvarteren som alla bröt mot småstadens karaktär.
Här finns också en av smärtpunkterna i Uppsalas utveckling. Vill man att staden ska växa och få kanske 350 000 invånare går det inte att undvika att småstaden går förlorad för något annat. Att bygga ut och bygga till de glest bebyggda delarna av stadskärnan gör staden tätare och mer koncentrerad, samtidigt som det ger fler människor möjligheter att leva i stadens centrum. Detsamma gäller de ovan nämnda yttre stadsdelarna Ulleråker och Eriksberg.
Men den planerade förtätningen har också flera nackdelar. Delar av Uppsala kommer under de närmaste decennierna att upplevas som permanenta byggarbetsplatser. Många Uppsalabor som kanske haft sin bostad i ett område de lärt känna som hemma kommer att se sin hemmiljö förvandlas till något helt annat. Dessutom kommer stadsmiljön att präglas av buller och oväsen från byggarbeten och trängseln på gator och vägar där långtradare och grävskopor trängs med den vanliga trafiken kommer att öka. Förtätning av Uppsala anses bland många innebära en förbättring för miljön – men ingen talar om att det ständiga byggandet också medför trafikstörningar.
Styrningen av Uppsalas utbyggnad får inte bli så fartblind att riskerna i trafiken nonchaleras. Cyklande skolbarn, exempelvis, måste kunna ta sig fram på ett säkert sätt utan att behöva trängas med stora lastfordon och byggmaskiner. Kollektivtrafiken måste också få en säkrad framkomlighet och gående måste kunna ta sig fram säkert. Uppsalas tillväxt får inte innebära markanta försämringar för människors rörlighet.