Ungefär en månad har de över 6 000 invånarna från 16 år och uppåt i Eriksberg på sig att reagera på det planförslag som Uppsala kommun har lagt fram om Eriksbergs framtid. Det är kort tid men bedöms uppenbarligen som tillräcklig. Och ska man vara realistisk är det knappast meningen att ge Eriksbergsborna utrymme för några mer genomgripande förändringar av planerna.
Om tre år ska omvandlingen och moderniseringen av Eriksberg i Uppsalas södra del inledas. När processen är klar, framåt 2030–35, ska det nuvarande bostadsbeståndet på cirka 3 800 bostäder ha vuxit med 2 600.
Frågan är om man då som gammal Eriksbergsbo skulle känna igen sig. Det verkar inte som om planerna innehåller några rivningar av befintliga hus utan den centrala termen i Uppsalas bostadsplanering, ”förtätning”, är det som gäller också här. Höghusomådet mellan Marmorvägen och Granitvägen ska kompletteras med nya huslängor.
Sorgligt kan man tycka eftersom just detta höghusområde är förhållandevis lyckat med rymd mellan husen. Vid närmare påseende i planhandlingen kanske lösningen ändå inte blir så tokig – även om särprägeln naturligtvis försvinner.
I övrigt verkar det bli lappat och lagat. Förtätningen på de andra bostadsområdena kommer av allt att döma att utformas så att fler huskroppar byggs i anslutning till de gamla husgrupperna. Själv får jag få min grönska utanför vardagsrumsfönstret ersatt av huslängor. Gatorna i området förlängs så att det ska bli lättare att förflytta sig över hela stadsdelen. Granitvägen som under senare tid utvecklats till en genomfartsled mellan de södra och de västra stadsdelarna blir kvar. Den stora skillnaden blir sannolikt området runt Västertorg som ska bli ett livligt centrum i ”noden” Eriksberg. När jag kom till Eriksberg första gången i slutet av 1960-talet var Västertorg just ett livligt stadsdelscentrum med en mångfald av handel vid torget. Om modern stadsplanering kan återskapa det har jag ingenting emot det.
Den stora frågan är ändå om Uppsala kommer att tåla att en klassisk ytterstadsdel från 1950- och 60-talet ska omformas till en stadsliknande miljö. Och om detta är ett uttryck för ett annat kärt begrepp i Uppsalas stadsplanering, stadsläkning. Det betyder att hela Uppsala stad verkligen ska se ut som en riktig stad.
Dock skulle det bli ett problem, eftersom det mellan den riktiga stadskärnan och den blivande förstaden Eriksberg ligger åtminstone två villaområden som svårligen kommer att låta sig bli stadslika. Kungsgärdet/Berga samt Kåbo ligger med sina villor och fruktträdgårdar som en broms för den stadslika utvecklingen. Få Uppsalabor skulle väl önska sig höghus vid Bergagatan eller vid Södra Rudbecksgatan.
Många Eriksbergsbor kommer sannolikt att motsätta sig den föreslagna utvecklingen av sin stadsdel. Lika sannolikt är det att kommunplanerarna inte tar särskilt stor hänsyn till protesterna. Uppsala måste ju växa, bevars.