Då blir Uppsala lika stort som Malmö är i dag. Ett par beslut de senaste veckorna har befäst grunden för den här utvecklingen.
Det ena är att Trafikverket lade in Uppsala i sin planering fram till 2029 och det blir äntligen fyrspårig järnväg mellan Uppsala och Stockholm. Det andra är att regeringens särskilda samordnare för bostadsbyggande i vissa storstadsområden Johan Edstav presenterade en rapport om vilka områden i landet som regeringen borde ge extra stöd till. Uppsala var ett av områdena vilket gör att bostadsplaneringen i kommunen kan ske med ett högre mått av tillförsikt om finansieringen än vad som annars varit fallet.
För Uppsalas del blir därför den planerade utbyggnaden av de södra stadsdelarna mer sannolik. Det handlar om den stora utbyggnaden på kanske 7 000 lägenheter vid Ulleråkersområdet, om tillskottet av bostäder i Rosendal, om stora ytor som för exploatering av bostäder väster om Ultuna och Dag Hammarskjölds väg och om områden omkring Bergsbrunna. Där kan nu den under många år eftertraktade järnvägsstationen göra det möjligt att bygga fler bostäder i området.
Utöver de södra och sydöstra delarna av Uppsala fortsätter förtätningen av områden i gamla stadsdelar som Årsta, Salabacke, Kvarngärdet och på sikt planerad utbyggnad av Eriksberg. Befolkningsökningen och bostadsbyggandet ser ut att ske parallellt.
Flera faktorer gör att den förväntade utbyggnaden av Uppsala måste ses som positiv. Ökar befolkningen ger det ett bättre underlag för service av olika slag, framför allt kollektivtrafiken. Den nyss omvälvande förändringen av Uppsalas busslinjenät måste omvandlas igen, tillbaka till ett trafiksystem med fler hållplatser plus tätare trafik. Detta är helt nödvändigt eftersom privatbilismen i Uppsala inte kan öka mer. Redan i dag är trafiksituationen olidlig, mest i rusningstrafik. Bilköer med en förare i varje bil kan symbolisera problemet. Kollektivtrafiken måste helt enkelt bli bekvämare och mer tillgänglig för ännu fler.
Akilleshälen blir dock, trots den enorma utbyggnaden av bostäder, just bostadsförsörjningen. Även om staten genom bidrag stöder utbyggnaden kan en kommande lågkonjunktur sätta stopp eller i varje fall senarelägga bostadsutbyggnaden. Då ökar bristen på bostäder vilket gör att prisnivån kan höjas ännu mer. Detta, tillsammans med skyhöga priser i nyproduktionen, gör att en stor grupp Uppsalabo inte kommer att ha råd att skaffa sig den bostad de önskar.
Det är fint att Uppsala attraherar högavlönade personer men faran för framtiden är att det inte går att få avsättning för den dyra nyproduktionen. Det kan leda till paradoxen osålda dyra lägenheter och växande bostadskö för billigare hyreslägenheter. En viss sans i utbyggnaden rekommenderas. Lågavlönade måste också kunna leva i Uppsala.