Redan nÀr jag gick ut gymnasiet för snart 25 Är sedan lade min skola ner utbildningen för blivande vvs-tekniker. Orsaken var enkel: ingen niondeklassare sökte linjen, trots att skulle vara nÀrmast garanterade jobb efter tre Är. Redan dÄ var behovet av rörmokare stor. Samma sak med skolans industriprogram. Trots att eleverna tack vare ett samarbete med lokala arbetsgivare kunde vara sÀkra pÄ en anstÀllning efter avslutade studier, gapade mÄnga platser tomma.
SĂ„ har det fortsatt. Rapporten frĂ„n Stockholms handelskammare i Uppsala lĂ€n (UNT 22/2) om en framtida arbetskraftsbrist i Norduppland Ă€r ytterligare ett bevis pĂ„ att alldeles för mĂ„nga under alldeles för lĂ„ng tid har valt bort de yrkesförberedande gymnasieprogrammen. Svenskt NĂ€ringsliv menar att det om drygt tio Ă„r kommer att saknas 290 000 yrkesutbildade i Sverige. För Tierp och Ăsthammar handlar det enligt handelskammaren om att drygt 5000 personer kommer att saknas, om ingen förĂ€ndring sker.
KÀrnkraften, slutförvaret, flygbrÀnsleproduktion och gruvdrift nÀmns som omrÄden dÀr det kommer att behövas arbetskraft. En del av yrkena kommer att krÀva högskolekompetens, men ocksÄ industriteknisk gymnasiekompetens lyfts fram. Det betonas att det Àr viktigt att göra de lokala yrkesförberedande gymnasieprogrammen mer attraktiva.
Det Ă€r förstĂ„s rĂ€tt â men ocksĂ„ fel. Ăven om det gĂ„r att locka fler ungdomar till de yrkesförberedande programmen framöver, kommer nog slagsidan Ă„t de teoretiska att bestĂ„. Det Ă€r helt enkelt mer attraktivt att vĂ€lja nĂ„got som, Ă„tminstone i teorin, innebĂ€r att man hĂ„ller alla dörrar öppna, att man inte redan vid sexton Ă„rs Ă„lder lĂ„ser sig för ett helt arbetsliv av tidigare morgnar.
Vad som ocksĂ„ mĂ„ste till, sĂ„vĂ€l i Uppsala lĂ€n som i resten av landet, Ă€r att göra det enklare för vuxna att byta yrkeskarriĂ€r â ocksĂ„ nĂ€r det handlar om praktiska utbildningar pĂ„ gymnasienivĂ„. HĂ€r lĂ€mnar tyvĂ€rr dagens yrkesvux mycket att önska. För den som vill omskola sig inom vĂ„rd och omsorg finns mĂ„nga utbildningsplatser, men för andra praktiska yrken ser det sĂ€mre ut.
Svenskt NÀringsliv har lÀnge föreslagit att vuxenutbildningen i högre utstrÀckning mÄste utgÄ frÄn arbetsmarknadens behov och att nÀringslivet ska fÄ ett större inflytande över hur utbildningarna utformas. Det ligger nÄgonting i dessa förslag. Det mÄste vara lÀttare att i vuxen Älder omskola sig till ett praktiskt yrke.
Visst gÄr det att göra de lokala gymnasieutbildningarna mer attraktiva, men den som vill skaka fram 5000 anstÀllda till Norduppland behöver nog sikta sÄvÀl pÄ 16-Äringarna som 36-Äringarna.