NĂ€r svenska kvinnor 1974 genom ett beslut i riksdagen, framdrivet av liberaler och socialdemokrater, fick rĂ€tt till sin reproduktiva hĂ€lsa kĂ€nde mĂ„nga att kampen var över. Ăntligen.
Svensk abortlagstiftning ger en kvinna rÀtt att göra abort utan att behöva bli ifrÄgasatt fram till artonde graviditetsveckan. Under de nÀstföljande fyra veckorna, fram till graviditetsvecka 21+6, har kvinnan om det föreligger sÀrskilda skÀl, möjlighet att fÄ tillstÄnd frÄn Socialstyrelsen att avsluta graviditeten. Det kan handla om allvarliga skador pÄ fostret eller att kvinnan befinner sig i en svÄr social situation som till exempel missbruk, eller att den havande Àr ett minderÄrigt barn vilket gjort att man inte förstÄtt att det handlar om en graviditet förrÀn det gÄtt alltför lÄngt.
Ett foster som bedöms klara livet utanför livmodern Àr inte tillÄtet abortera. Eftersom det Àr efter ungefÀr halva graviditeten viktiga nervbanor kopplas och det som skall bli en ny mÀnniska börjar fÄ de egenskaper som vi ofta kallar mÀnskliga, Àr det en fullt rimlig tidpunkt att i praktiken lÄta vÀrnandet om en skyddsvÀrd individ övergÄ till tvÄ.
Det tycker dock inte de abortmotstĂ„ndare som fortfarande, efter nĂ€stan ett halvt sekel, pĂ„ olika sĂ€tt kĂ€mpar för att ta ifrĂ„n kvinnor deras rĂ€ttigheter. KĂ€rnan i det svenska abortmotstĂ„ndet finns i Uppsala och i föreningen MĂ€nniskovĂ€rde (tidigare Ja till livet). Ordförande Ă€r Johanna Byman, som Ă€r sjuksköterska och Ă€ven ansvarig för telefonjouren âLivlinanâ vilken riktar sig till gravida kvinnor. I en intervju i ett reportage om det svenska abortmotstĂ„ndet i Expressen (20/9) berĂ€ttar Johanna Byman om hur hon anvĂ€nder jourlinjen för att âge det ofödda barnet en röstâ. Byman anser att en mĂ€nniska blir till i befruktningsögonblicket och dĂ€rför vill hon att abort förbjuds helt. Ăven vid vĂ„ldtĂ€kt eller incest.
Att det finns omfattande studier som visar att en abort inte ger nÄgon negativ pÄverkan pÄ kvinnors psykiska hÀlsa och att det tvÀrtom finns evidens för att kvinnor som tvingas bÀra och föda barn mot sin vilja mÄr dÄligt, ignoreras helt organisationer som MÀnniskovÀrde. LikasÄ tycks alla de hundratusentals kvinnor som dör eller skadas för livet under olagliga aborter i lÀnder med förbud inte bekymra dem alls.
Det Àr stor skam. Om abortmotstÄndarna pÄ riktigt brydde sig om utsatta medmÀnniskor skulle de lÀgga sin energi pÄ alla de som redan finns och som far illa i dagens Sverige. Inte pÄ att moralisera över kvinnor i en tuff situation. Det Àr 2020 nu. Inte 1820.