Den tysk-svenska länken borde återupprättas igen

Har något så viktigt för Sverige någonsin fått så liten uppmärksamhet som det tyska valet på söndag?

Nyhetsläget är visserligen extremt. Dramat i Gaza, kriget i Ukraina och framför allt en amerikansk president som inte bara skjuter från höften utan har gått över till diplomatisk automateld.

Donald Trump kräver och får världens uppmärksamhet, som förväntat. Men det svenska ointresset för Tyskland beror inte bara på konkurrerande dramatik. Det är sedan gammalt.

I detta sammanhang betyder ”gammalt” 1940-talet. När vinden vände i andra världskriget bytte Sverige kulturkrets över en natt. Från att i alla avseenden ha varit uppkopplade mot det tyska – inte minst språket – blev vi en anglosaxisk satellit.

Det handlade inte bara om opportunism, förstås. Tyskland delades och fick börja om från noll medan USA klev fram som världens självklara supermakt och ekonomiska centrum.

Så är det fortfarande. Börser och räntor stiger och faller med Wall Street och den amerikanska centralbanken. Dollarn är världsvaluta och USA ohotad militärmakt. Hollywood står för underhållningen och Silicon Valley för apparna.

Men likväl – Tyskland är Sveriges viktigaste handelspartner. När tysk ekonomi krymper två år i rad som 2023-24 svider det extra för svensk industri, och sätter hela EU:s nerver i dallring.

Det tyska valet blir avgörande på så många sätt. Hur ska den trolige vinnaren, CDU:s Friedrich Merz, forma en tillräckligt stark regering för att ta sig an alla kriser: reformering av den tyska industrimodell som kört fast, språnget från förlamande budgetdisciplin till nödvändiga investeringar, energiförsörjning, upprustning, integration, klimat.

I atmosfären av trumpismens kulturkrig kretsar orimligt mycket kring extremhögern, Alternative für Deutschland. Friedrich Merz har varit i blåsväder för försöket till uppgörelse med AfD kring migrationspolitiken, men regeringssamarbete är inte aktuellt.

En intressant fråga blir hur interventionerna från Trumps löjtnanter, Elon Musk och JD Vance, påverkar tyska väljare. När världens rikaste man och USA:s vicepresident ställer upp bakom Tysklands ytterhöger är det ett nytt, närmast overkligt, läge.

Kortsiktigt gäller det för Sverige att kroka arm med alla sansade krafter i Europa, särskilt i Tyskland och särskilt för Ukrainas skull. Långsiktigt har vi all anledning att lära oss tyska igen. Inte bara med tanke på exportindustrin, utan för att språkbarriären stänger oss ute från Europas mest sofistikerade medier och debatt.

Gör Sverige tyskt igen.