Nato - hur tar vi hand om dödsboet?

Alliansen överlever så länge de amerikanska förbanden stannar i Europa.

Donald Trump och Frankrikes president Emmanuel Macron. Förblir de allierade?.

Donald Trump och Frankrikes president Emmanuel Macron. Förblir de allierade?.

Foto: Francois Mori

Krönika2024-02-17 07:48
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Nato:s raison d’être vilar på två grundvalar. Artikel 5 i Natofördraget med krav att alla bistår ett medlemsland som angrips och den amerikanska militära närvaron i Europa, som gör att en angripare kan råka i strid med amerikanska förband. Något som direkt är kopplat till USA:s kärnvapen och den avskräckning de innebär.

När Trump skriker att ”Ryssland får ta mig fan anfalla vilket Natoland de vill som inte satsar på sitt försvar”, upplevs detta som ett grundskott mot Natos trovärdighet. Då bör man först konstatera att de länder som militärt kan hotas av Ryssland redan betalar sin ”avgift”. Det gör Finland, de baltiska staterna, Polen och snart Sverige. Norges låga försvarskostnader är besvärande, men beror på att Arktis berör USA:s egen nationella säkerhet och att amerikansk krigsmateriel finns förhandslagrad i Norge.

Det finns olika sätt att värdera Trumps verbala utbrott. För det första har han rätt som kräver att Europa skall bidra mer till sitt försvar. För det andra är det ett valpolitiskt utspel, riktat till väljare som motsätter sig alla utrikespolitiska engagemang. För det tredje var uppståndelsen lika stor när han inför valet 2016 beskrev Nato som en överspelad organisation. Väl installerad i Vita Huset lämnade han Nato i fred. För det fjärde vet han att huvuddelen av amerikanska pengar till Ukraina är beställningar till USA:s vapenindustri.

Hans möten med Vladimir Putin och Nordkoreas Kim Jong-un blev mest resultatlös kändisteater. Lovade han något mellan skål och vägg så levererades i vart fall ingenting.

Vad som nu händer, om han blir vald, kan dock bli en helt annan historia. Nato överlever så länge de amerikanska förbanden stannar i Europa. Med Trump som president vore redan en antydan om att ta hem dem sannolikt början till slutet för Nato. Den nye polske premiärministern Tusks konsultationer i Paris och Berlin tyder på att de stora EU-länderna förbereder att ta hand om dödsboet, om detta blir nödvändigt.

Ett europeiskt försvar måste bygga på de resurser som redan finns inom Nato - stabslokaler, samband, personal på plats med ingående kännedom om krigsplanering och med fleråriga personliga relationer. Att helt ”enkelt” byta dörrskyltar på de rum som amerikanerna lämnar har en finess. Storbritannien kunde fortsätta som en partner utan att vi fördjupar oss i frågan om medlemskap i EU. Säkert med stora problem, men nog möjliga att hantera.

Men då återstår frågan om Turkiets plats i Europas försvar. Här krävs god diplomati som hindrar att frågorna hakar i varandra!