NÀr mÄndagsmorgonen gryr vet vi hur EU:s medborgare har röstat och om de högerradikala krafterna fick den framgÄng mÄnga spÄtt. Hur detta pÄverkar unionens utrikespolitik och lagstiftning dröjer dock innan det klarnar. NÀr vallokalerna stÀngt finns vardagens obönhörliga realiteter kvar mot vilka politiska vallöften ofta blir fÀrggranna höstlöv i vinden.
En realitet Àr att det pÄgÄr ett grymt krig i Europa dÀr unionens engagemang bara har pÄbörjats. Det finns skÀl för en förmodan att detta krig kan vara lÀnge Àn. Efter hand kommer det vÀxande stödet till Ukraina att Ätminstone kunna skapa ett dödlÀge med allt större förluster pÄ den ryska sidan.
En normal rysk statsledning skulle i detta lĂ€ge försöka fĂ„ till stĂ„nd fredsförhandlingar. Men en normal statsledning hade heller inte pĂ„börjat detta anfallskrig. För var dag som gĂ„r blir det allt tydligare att president Putin staliniserar Ryssland och med alla medel försöker förvandla kriget i Ukraina till en repris pĂ„ det Stora fosterlĂ€ndska kriget 1941-45. ĂvergĂ„ng till en krigsekonomi pĂ„gĂ„r för fullt och 40 procent av statsutgifterna slukas redan av kriget.
Ăn mer kommer att krĂ€vas och dĂ€rför Ă€r Stalins metoder nödvĂ€ndiga för att kvĂ€sa varje ifrĂ„gasĂ€ttande i dess linda. Passivitet blir den enda möjliga motstĂ„ndshandlingen vilket ytterligare undergrĂ€ver statsapparatens effektivitet och förvĂ€rrar korruptionen.
Det som mest pÄminner om det Stora fosterlÀndska kriget i Putins version Àr förlusterna och lidandet. I denna ryska ekonomi finns till slut ingen misskund med de mest utsatta, Äldringar, sjuka och handikappade. MedellivslÀngden i Ryssland sjunker troligen uppseendevÀckande och snabbt.
VÄrt Europa stÀlls nu inför en armé med ett land och en diktator som alltmer stÄr utan andra resurser Àn vapen och soldater. Hans grepp om makten krÀver en oavbruten mobilisering av hela samhÀllet.
Fröet till undergÄng finns dÀrför mest sannolikt i maktens innersta kÀrna. Bland dem som kan se undergÄngen nÀrma sig, som fruktar för sin egen sÀkerhet och som rimligen har en möjlighet att agera, det vill sÀga inom sÀkerhetstjÀnstens innersta skikt. Men det kan dröja lÀnge innan nÄgon dÀr ser en möjlighet att slÄ till och vÄgar ta steget.
Faran nu Àr att alltför mÄnga, bÄde medborgare och politiker inom EU, tror att kriget i Ukraina kan avslutas, Àven pÄ dÄliga villkor, och att en fred dÄ innebÀr att allt övergÄr till det normala.
DÄ har de inte förstÄtt att vÄr demokrati och vÄrt liv i fred och frihet krÀver Är av insatser som vi alla mÄste vara beredda att betala.