Ukraina i dag, och sedan?

Det Àr omöjligt att förutspÄ hÀndelseutvecklingen i Ukraina eftersom sÄ starka opinionspÄverkande krafter dÀr bedriver ett hÄrt spel, skriver Bo PellnÀs.

Ledare. 2014-03-06 10:54
Detta Àr en ledarkrönika. UNT:s ledarsida Àr liberal.

Liksom pÄ 1990-talet pÄ Balkan finns det nog av huliganer och ultranationalister av olika kulör för att de som sÄ önskar snabbt ska kunna vÀcka skrÀck och ohÀmmat hat mellan mÀnniskor som i gÄr fortfarande delade bord pÄ krogen.

Risken Àr överhÀngande att de spÀnningar man skapar och det tumult som kan slÀppas loss föder monster bortom all kontroll. Inbördeskriget avtecknar sig som fullt möjligt. Men lika gÀrna kan Putins insÀnda agenter och soldater bÄde starta och stödja en folkresning i östra Ukraina vilket kan leda till att landet de facto delas utan sÀrskilt omfattande, om ens nÄgra strider. Ur rysk synvinkel skulle det vara ett sÀtt att Äterta kontrollen över hela Ukraina, antingen man dÄ nyttjar de östra delarna av landet som en förhandlingspant eller som en sÀkrad bas för fortsatta militÀra operationer.

MÄnga av de ledande tidningarna i vÀstvÀrlden portrÀtterar nu Putin som en man som lever i ett förgÄnget Ärhundrade eller - som förbundskansler Merkel uttryckte saken - lever i en annan vÀrld. Problemet Àr att Europa snart kan tvingas konstatera att mot Putins expansiva utrikespolitik hjÀlper inte fördömanden och sanktioner. Det Àr tyvÀrr sannolikt att de motÄtgÀrder vi till slut tvingas vida krÀver militÀra maktmedel, insatta pÄ ett sÀtt som helt kommer att bÀra nittonhundratalets prÀgel.

Det innebÀr inte att vi öppnar en vÀpnad konflikt med Ryssland, vilket Àr otÀnkbart bland annat med hÀnsyn till förekomsten av tusentals kÀrnvapen. Men Nato och EU mÄste besluta sig för vilka stater vi inte kan tillÄta att Äter bli beroende av ledningen i Kreml. Till dem mÄste tillrÀckliga militÀra och ekonomiska resurser avdelas, sÄ att varken rysk politisk utpressning eller militÀra maktdemonstrationer fÄr nÄgon betydelse.

Framgruppering av militÀra resurser, kombinerade med sanktioner, riskerar dock att under en övergÄngstid Äterskapa bÄde ett kallt krig och nÄgot som kommer att likna en ny jÀrnridÄ. Men Ryssland vÀljer sjÀlv i vilken vÀrld man vill leva. Som en militÀrdiktatur stödd pÄ bajonetter eller som en demokrati i ett fritt Europa. Mycket hÀnger pÄ om Tyskland förmÄr att ta ledningen i den riskfyllda tid som avtecknar sig.

I Putins vĂ€rld Ă€r svaghet föraktligt och styrka det enda han respekterar. Det Ă€r en förunderlig historisk ironi att vi nu blickar mot Tyskland i hopp om att landet skall förhindra ett andra MĂŒnchen och att EU lĂ€mnar dörren öppen för Putin att fortsĂ€tta pĂ„ den inslagna vĂ€gen. Vi fĂ„r inte tillĂ„ta att de stater som valde demokratin och bröt sig ut ur sovjetvĂ€ldet blir brickor i det spel dĂ€r Putin inom Rysslands grĂ€nser försöker vinna Sovjetunionen Ă„ter.

För övrigt anser jag att Gotland mÄste försvaras.

SÀkerhetspolitisk debattör ocvh fristÄende kolumnist i UNT

LĂ€s mer om